Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 232 lifstidsfångar, skulle därifrån förflyttas. Af detta antal intogos
32 ä Nya Älfsborgs och 200 a skansen Kronau i Göteborg, hvilken
gamla skans dock redan efter några fä år å nyo utrymdes. På grund
af k. brefvet den 31 aug. 1858 förflyttades därvarande fångar till
fäst-ningsfängelserna i Kristianstad, Landskrona och Nya Älfsborg. Det
förstnämnda af dessa tre, det i Kristianstad, blef, »såsom för ändamålet
olämpligt», jämlikt k. brefvet den 29 april 1862, samma år indraget
och dess fångar förflyttade till Landskrona och Varberg, hvilken
sistnämnda fästning, sedan nödiga byggnads- och inredningsarbeten under
åren 1848—49 vidtagits, med år 1850 på nytt tagits i användning
för fångvärden. Ar 1866 kom ändtligen Nya Älfsborg i turen att in-
dragas; jämlikt k. brefvet den 4 juli 1866 öfverflyttades därvarande
77 lifstidsfångar till det då nyuppförda straffängel set i Karlskrona, dit
jämväl 106 andra sådana, efter bestämmelse i k. br. den 20 no v. s. å.
öfverfördes från det i sistsagda stad belägna gamla fästningsfängelset,
hvilket därmed ock utrymdes. Och slutligen bestämdes genom k. brefvet
den 22 okt. 1880, att sedan en byggnad med 200 nattceller, därför
medel anvisats ur kronan tilldömd brandskadeersättning för en 1876
nedbrunnen fabriksbyggnad vid Landskronafängelset, blifvit vid nyssberörda
fängelset i Karlskrona uppförd, skulle fängelset i Varbergs fästning
indragas; hvilket ock följande år (1881) skedde.
Det är klart, att sjunkande fångsiffror kräfdes för möjligheten af
så många och fortgående indragningar af icke mer än några årtionden
förut vanligen öfverfyllda fängelser. Men man frågar möjligen, om dessa
sjunkande siffror verkligen varit frukten af det i rannsakningsfängelserna
införda cellsystemet; man känner sig kanske böjd att betvifla
möjligheten af så kraftiga verkningar däraf.
Och till det tviflet har man tydligtvis skäl. Ensamt cellsystemet
kunde ej hafva åvägabragt den omskapning af samhället, som under
dessa årtionden försiggått och hvilken i främsta rummet åstadkommit
de förhållanden, hvilka nu fylla iakttagaren med förvåning. Men
cellsystemet och därmed i förening utvecklad fångvård utgjorde en del af
sagda omskapning och uppbära därför med rätta sin del af erkännandet
därför.
Kasta vi blott en snabb blick öfver märkestenarna vid den väg,
samhällsutvecklingen under 1840 -1860-talen tillrvggalagt, se vi, huru
därunder nykterhetsrörelsen hand i hand med den religiösa rörelsen på
det kraftigaste uppväckt folket ur dess efter skakningarna under seklets
början iråkade dvala och hurusom ett förenad t sedligt och ekonomiskt
intresse slutligen genom 1855 års brännvinslagstiftning byggde ett
bålverk mot brännvinseländets förfärliga härjningar. Vi se
folkskoleundervisningen oaflåtligen omhuldad, näringsfriheten utvidgad, den allmänna
samfärdseln genom järnvägs- och ångbåtsförbindelser underlättad på ett
sätt, om hvilket man ännu kort förut knappast drömt; vi se
fackbildningen på alla områden genom t. ex. landtbruksskolor, tekniska skolor,
utställningar m. m. tillgodosedd och förökad samt slutligen icke minst
genom pressens inflytelser de olika lagren inom samhället bragta till
förstärkt insikt om sin samhörighet och sitt oupplösliga beroende af
hvarandra. Det är tydligt att, i serien af dessa steg på utvecklingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
