Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Dag-Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och värma började täfla med h varannan; vi måste ref va och
förminska seglen, vågorna gingo med hvitt skum och de stötta
vattenpartiklarne dambade som ett yrväder. Nu sågo vi norska lommar
(Alca Lomvia, Sy st. Nat. 130). Äfven kommo på skeppet
bofinkehonor, eller Fringilla coelebs (Syst. Nat. 98 n: 2).
D. 22 April, efter det var stilla på hafvet, försökte vi att fiska
med snöre, hvarpå vi satte en sill och 2 blykulor att refven skulle
sjunka; men efter 200 famnars utlupet snöre fingo vi ej djup, och
således gick det ej an.
Emellan 62 och 63 gr. polhöjd sågo vi en hop askgrå
Procella-rier, stora som kråkor, som flögo flitigt fram och tillbaka omkring
skeppet, ibland högt upp i luften, ibland och strax derpå ned till
vattenbrynet ; och, som tros, skulle de väl se efter sillen, som denna
årstiden plär komma från Spitsbergen. Beskrifhingen på fogeln är
ingifven till Kong]. Vetenskaps Akademien jemte afritning; de
kallade dem för Malemoken, och de äro de värsta att göra med, när
det gäller på att flensa en hvalfisk. De äro intet ömskinta, så att
de äro framme i värsta väder, flyga fram och tillbaka emellan de
största isar och snödrifvor, akta ingen fara när de vänta sin föda af
någon fångad hval.
D. 28. Nu började thermometern att stå mer. och mer nedom
fryspunkten; vädret var N. och NY., vi voro på 67 gr. latitud;
luften såg helt grå och vinteraktig ut, molnen förlorade sin skapnad
och stodo liksom en dimma högt upp i luften, kölden började att
tränga sig mer och mer genom kläderna, så att vi måste taga fram
våra pelsar och peruquer, och de som ej hade råd till riktiga peruquer
hade sytt ihop något af en gammal pels, att s¾tta omkring hufvudet.
Maj d. 1. voro vi på 671/2 gr. latitud och sågo några delphiner,
som de kalla potskoppar eller näbbhval, kasta sig i vattnet omkring
oss och göra några tourer omkring skeppet.
Man bryr sig ej om att fånga sådana förr än tiden är förbi att
iå grönlandshvalar, då man sedan tager själar och allt hvad man
kan få trän utaf. Dessa ha rostrum likt en fogelnäbb, och bentänder;
hufvudet är trubbigt, har 2 sprut-rör, en fena vid svansen eller
pinna adeposa lunæformis.
På 731/2 grad polhöjd kommo några Motacillæ Rubetræ
flygande och satte sig på skeppet, och blefvo hos oss några dagar; af
hvilka vi fångade en.
Nu sågo vi äfven de första foglarna, som bebådade oss, att vi
hade snart att förvänta isen; neml. de små alkorna (Alca Alle),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
