Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - R. Hult: Recherches sur les phénomènes périodiques des plantes, af F. R. Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 PHÉNOMÈNES PÉRIODIQUES DES PLANTES.
logiska iakttagelser sökt finna en lösning på den föresatta uppgiften,
tog däremot nutidens berömdaste växtfysiolog, tysken J. Sachs, sin
tillflykt till experiment med olika växter, för att på detta sätt söka
utröna, hvilken betydelse värmen har på växternas utveckling. Han
fann härvid följande lag, hvilken sednare iakttagelser till alla delar
bekräftat: För hvarje lifsyttring hos växten gifves det ett minimum,
ett optimum och ett maximum af temperatur. Detta vill med andra
ord säga: för att hos en växt en viss lifsyttring skall inträda, ett
visst utvecklingsskede nås, måste växten ega tillgång till en viss
mängd värme — temperatur-minimum. I den mån denna värmemängd
ökas, påskyndas utvecklingen till dess en bestämd temperaturgrad
hunnits — optimum — hvilken är fördelaktigare än alla andra.
Ökas värmemängden öfver denna grad, aftar utvecklingens styrka,
och vid en viss temperaturgrad — maximum — upphör slutligen
lifsyttringen. Dessa temperaturgrader, minimi-, optimi- och
maximi-grader, äro olika så väl för olika växtarter som för olika lifsyttringar.
Den första behandling Hult underkastat sitt material har haft
till mål att finna medeltiden under de sex åren för inträdandet af
de periodiska fenomenen inom olika delar af landet och att genom
beräkningar — som säkert kostat mycken både möda och tid —
bestämma vid hvilken daglig medeltemperatur fenomenen ega rum.
Tabellerna 2 och 3 vid slutet af detta referat innehålla ett urval af
de resultat, som han rörande dessa undersökningar offentliggjort.
Innan förf. drar några slutsatser ur dessa siffror, ingår han på
en undersökning af de omständigheter, hvilka kraftigast inverka på
fenomenens olika förlopp i hvarje område, nemligen
vegetationsperiodens längd, förändringarna i temperatur under denna period,
storleken af de dagliga temperaturvexlingarna och regnmängdens
storlek vid olika tidpunkter inom vegetationsperioden.
Med hänsyn till vegetationsperiodens längd kommer förf. till
uppgifterna i Tabell 1. Däri angifves för olika delar af landet:
l:o) dagen för vegetationsperiodens början för träd och buskar
och den då rådande medeltemperaturen;
2:o) samma förhållanden, beträffande de örtartade växterna;
3:o) vegetationsperiodens slut;
4:o) vegetationsperiodens längd för träd och buskar;
5:o) densamma för örterna.
Temperaturen höjer sig i Sverige hastigast om våren, framför allt
då den nått + 5° och icke öfverstigit + 10° C. I största delen af
landet håller sig temperaturen under mer än en månad öfver + 15° C och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
