Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons Jenisej-färd och öfvervintring 1880—81 af Emil Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 ÅNGAREN OSCAR DICXSOVS JENISBJ-FÄRD OCH ÖFYBBVINTBING 1880—81.
temperaturen mycket ojämn; oaktadt vi hade 20 till 25° värme midt
i kajutan, bildade sig ändå is på väggarna, och ständigt måste vi
bränna lampa i kajutan för att få densamma upplyst. Vi saknade
aldrig arbete, ty så snart vädret sådant medgaf drogs ved ifrån land,
och dessemellan skottades snö från fartyget. Ehuru vi lågo endast
3 engelska mil från land, kunde vi på öfver en månads tid ej se
detsamma för mörker och snötjocka, och många gånger under denna
mörka tid kunde vi endast med största svårighet finna våra
vedstaplar på stranden, oaktadt vi mellan denna och fartyget hade upprest
märken på omkring 200 fots afstånd från hvarandra. Stundom hände
det, då vi gingo emot land, att vi öfverföllos så hastigt af en
snöstorm, att vi ögonblickligen nödgades vända och ofta endast med
största svårighet funno vägen tillbaka till fartyget. Om detta någon
gång misslyckats, så skulle vi helt säkert varit förlorade, ty i sådana
snöstormar kan man ej lefva länge utan skydd.
Med längtan motsågo vi nu den dag, då solen åter skulle visa
sig, hvilket inträffade den 28 januari. Den dagen var för oss alla
en fullständig högtidsdag, ty vi hade nu ej sett solen på 76 dygn.
Hon visade sig då endast några ögonblick ofvan horisonten, men det
var ändå en stor glädje för oss att erfara denna korta daggryning.
Dagarnes längd tilltog derefter med en betydlig hastighet.
Februari månad var mycket jämnkall, och vi hade nu den
högsta köldgraden under vår öfvervintring, 42 grader, hvilken dock
endast varade en kort tid. För öfrigt hade vi ett ganska vackert väder
med klar luft och utmärkt vackra norrsken, som stundom sträckte
sig öfver hela himlahvalfvet. Sådana norrskensnätter voro lika ljusa
som dagen. Snömuren, som var uppkastad kring fartyget, skilde sig
från detsamma, så att rundt omkring fartyget uppstod en större
öppning, hvilken vi alltid passade på att igenfylla med snö, för att kunna
berga oss för köld i kajutan. Den 9 februari skottades snön bort
från salongsventilerna, för första gången under det nya året upplystes
salongen af dagsljuset, och lampan var samma dag släckt under
fem timmar.
Under natten mot den 22 februari blåste det en orkanlik storm,
och vid midnattstiden förmärktes våldsamma skakningar i fartyget.
Jag kunde ej fatta orsaken dertill, men erfor följande dagen, att isen
varit i rörelse och att ungefär halfvägs till land hade skrufvats upp en
hög mur, som sträckte sig längs utefter landet. Fartyget erhöll dock
dervid ingen skada. Jag observerade samtidigt mot norr blåaktig
luft, hvilken tillkännagaf, att isen brustit norr om oss, så att der
troligen funnos »reningar» i densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
