Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ångaren Oscar Dicksons Jenisej-färd och öfvervintring 1880—81 af Emil Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iWAKBf OSCAB JHCIIONS JENISU-FiftD OCH ÖFTSRYINTEING 1880—81. 71
ven med fiske och erhöUo derstädes en större del god fisk, hvilken
användes som proviant.
Den 22 augusti blåste det upp en hård sydlig storm, och den
24 uppklarnade luften, så att jag kunde se ett långt stycke till sjös;
jag fann då, att isen drifvit ut åtminstone så långt jag kunde se med
kikaren, och endast ett smalt drifisbälte låg ännu qvar längs vestra
landet. Jag tillsporde då alla man, om de med mig ville gå i båtarna
för att försöka uppnå Jenisej-floden, men de flesta ansågo detta
räddningsmedel som det mest osäkra och ville hellre med samojeder resa
landvägen till Obdorsk och vidare till sina hem. Fyra af min
besättning höllo dock min plan för den mest praktiska, hvarför de
tillsammans med mig ville bemanna den ena båten och åtfölja mig till
Jenisej-floden. Då endast en mindre del proviant kunde medtagas på
en sådan förd, önskade jag, att en af de närvarande samojederna
skulle åtfölja oss, hvilket han också utan motsägelse gjorde — fletta
för den händelse att, om ishinder mötte oss under vägen, eller vår
proviant toge slut och vi derigenom nödgades gå upp på tundran för
att söka samojeder, vi då skulle hafva en tolk, som för desssa kunde
berätta vår belägenhet och skaffa oss något att äta.
På aftonen den 24 augusti lemnade vi tälten och våra
skeppskamrater och kryssade ut i viken för nordlig vind. Följande dag
landade vi på andra stranden, der vi uppreste ett märke och nedlade
en berättelse öm fartygets undergång och vår påbörjade resa. Vi
kryssade derefter längs landet tills vi sent på natten, ett långt stycke
från land, kommo på så grundt vatten, att vi ej med båten kunde
komma någonstädes. Vi hade nu redan mörkt om nätterna, hvarför
vi nödgades ligga stilla under dessa mörka timmar och invänta
dagsljuset. Under natten blåste det upp en hård nordvestvind, som gjorde
vårt nattqvarter högst oangenämt, ty det var mycket kallt, och då vi
om morgonen för refvade segel försökte att kryssa ut för att komma
i djupt vatten, var sjön så hög och brytande, att vi nödgades vända
och åter gå i land. Der gjorde vi tält af båtseglen. Trakten syntes
vara alldeles obefolkad, och vi sågo endast några vilda renar, hvilka
det ty värr ej lyckades oss att komma inom skotthåll. Efter 36
timmars uppehåll gingo vi åter till sjös. Stormen hade nu lagt sig, och en
fin sydvestbris blåste upp, så att vi styrde kurs längs landet och
kringseglade en udde, hvarifrån vi skulle sätta vår kurs uppför
Jenisej-floden. Vinden friskade i allt mera, och småningom blåste det upp en
ny storm. Sjön bröt ständigt öfver den lilla båten, så att allt, både
proviant och kläder, blef genomvått och vi åter nödgades vända och
slå upp vårt tält på tundran. Vid stora eldar, som vi uppgjorde af
hopsamlad drifved, torkade vis våra kläder och provianten, hvarefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
