Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F0RSKX1NGARNE MOT OCH 1 CENTRAL-AFRJKA ÅREN 1878—1881. 99
Längre ned på kusten, inåt Guinea-viken, möta vi Nigers
mynning, som äfven är Binues. Uppför den sistnämnda gingo (aug. 1879)
engelsmännen Ashcroft och Kirk samt tyske köpmannen E. R.
Flegel på missionsångaren »Henry Venn» och hunno till Gurua
(9* 28’ nord, 13° 26’ ost), 60 km. öster om Bartlus öfvergångsställe. —
I dessa trakter verkar den nitiske svarte biskopen Crowther med
följeslagare; och då infödingarne på södra flodstranden, hvilka icke
berörts af Bornu-Haussas slafjägare, visat sig mycket välvillige, hyser
man godt hopp att på denna väg få tillfälle intränga till vattendelaren
mellan Binue, Schari och Kongo. Handeln är der i liflig gång; ett
handelsbolag har särskild ångare på floden. — Flegel arbetar
fortfarande derstädes med något understöd af tyska afrikanska sällskapet,
dock har han af lokala skäl först (1880) vändt sig till undersökande
af ännu okända delar af Niger, hvilket i vidsträckt mån tyckes hafva
lyckats honom; han har från floden besökt Sokoto (1881).
Äfven Ryssland skickar sig att deltaga i Afrika-forskningen, i det
en expedition under Rogozinski afgått till foten af Cameroonbergen
för att der inrätta en station med meteorologiskt etc. observatorium
och söka tränga in i samt utforska trakten.
Längre söder ut, i Vestafrikas eqvatorialnejd har en stor
framgång vunnits af franske sjöofficeren grefve Savorgnan de Brazza.
Från franska kolonien Gabun, strax norr om eqvatorn, hvilken åren
1856 och 1865 var utgångspunkten för du Chaillm färder, ha
fransmännen sedan dess ganska flitigt sökt tränga in; de hafva
öfver-vandrat kustbergen för att begagna den temligen stora, ehuru
fors-fylda floden Ogové. En engelsk handlande, R. B. N. Walker,
trängde (1866) temligen högt upp, ända till Lopé, 1873 ända till 12°
ost. Detta Lopé, en handelsstation, är det ställe, från hvilket
undersökningarne sedermera utgått: af de Compiegne (1874), af Marché
och de Brazza (1876) samt af de B. och d-.r Ballay (1878). De
sistnämnde öfvergingo långt in i landet 3 floder, hvilka runno mot öster;
på den ena af dem, Alima, rodde de temligen långt öster ut, tills de
möttes af gevärsskott och måste återvända, öfvertygade att de färdats
på en biflod till Kongo. — De Brazza, en man med ovanlig energi,
for hem till Frankrike, och oaktadt han lidit mycket af sin förra resa,
utverkade han dock ett statsanslag på 100,000 frcs för en ny färd,
med Tsadsjön såsom offentligt angifvet mål, begaf sig från Europa i
slutet af 1879 och omedelbart i januari 1880 in på sitt förra
arbetsfält. Våren 1880 upprättade han, 700 km. från hafvet, vid Machogo
en station, hvilken han benämnde »Franceville». Han lyckades nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
