Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878-1881, af Gust. von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 FORSKNINGARNE MOT OCH I CENTRAL-AFRIKA ÅREN 1878—1881.
bergen; och det är allmänt bekant, att han strax der bortom (25° 16’
nord, 6° 37’ ost) lockades i ett bakhåll af fiendtliga berber, samt att
karavanen massakrerades den 16 februari 1881. — Bland resultaten
från denna färd kan nämnas, att en af Flatters’ följeslagare, mr
Ra-bourdin, i Wargla och omnejd fann massor af förhistoriska
flintredskap och verkstäder der de förfärdigats.
Som en meteor har under ifrågavarande tid d:r Oskar Lenz
strimmat fram genom vestra Sahara. Fördelaktigt känd bland annat
genom en expedition från Corisco-bay under 1874—76 upp åt landet,
ströfvade han 1879 kring i det inre af Marocko. Han kom i beröring
med rabbinen Abi Serour Mardoehai, som med franskt understöd
företagit flere forskningsresor i Marocko, stod i vänlig förbindelse
med franska geografer och sedan 1859 flere gånger gjort
karavanfärder genom öknen till Timbuktu. I mars 1880 begaf sig Lenz
såsom turkisk läkare och under antaget namn »Omar Ben Ali» öfver
Atlas och Wadi-Draa mot Tenduf, så temligen rätt på Taudeni och
derifrån på Timbuktu, dit han anlände den 1 juni. Den 2 november
inträffade han välbehållen i Medina samt återkom (öfver S:t Louis)
den 21 januari 1881 till Europa. — Den väg han tog vid denna
ärorika färd ligger delvis vestligt om den, som följdes 1826 af den der
mördade Govdon Laing och 1828 af Caillé.
Vi komma nu till Afrikas vestkust.
Från Senegal (S:t Louis) sända fransmännen allt emellan
militä-riska expeditioner inåt landet, hvilka med vexlande framgång
anlägga fästen och bearbeta vägar. En stor sådan under kapten Galieni
utgick i januari 1880 och återkom i april 1881, med föga resultat och
efter stora motgångar. En annan under öfverste Debordes har
för-lupit likaså. Men att fransmännen lifligt intressera sig för åtminstone
sin kolonis framtid, visar sig deraf, att kammaren 1881 i januari
voterat 8 millioner frcs till jernväg i Senegambien, till hvars
byggande man säges hafva anstalt kinesiska arbetare.
En intressant geografisk upptäckt kan ock anföras från S:t Louis,
så till vida, att från huset Verminck derstädes utgått två
handelsresande, schweizaren Josua Zweifel och fransmannen Marins
Mou-stier, hvilka (oktober 1879) å berget Loma vid byn Kulako (8° 36’5"
nord, 10° 24’ vest) konstaterade Nigers eller Diolibas källor, hvilka
man vetat skola finnas der allt sedan Gordon Laings resa 1822.
Källorna anses heliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
