Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 1. S:t Jean, l'Orient och Grandfond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 MINNEN FRÅN VÅR FÖKKA BESITTNING S:T BARTHÉLEMY.
hvar, intaga batatesåkrar buskarnes ställe. Här och der ligger en
fattig hydda på terrassen af någon sluttning.
Efter en stund kommer man upp på en mager, inskränkt slätt7
nedanför hvilken ligga de grunda, men större vikarna Marigot och
Grand Cul de Sac, och efter en besvärlig vandring genom
bomulls-falt och öfver stenmurar, bevuxna af långtaggig Cactus Twia, mot
hvilka man med knif måste draga i härnad för att komma fram,
kommer man till foten af berget. Här möta odlingar af batater,
långref-vad yams eller ignami, cytisus eller ärtbuskar (kallad pigeon peas),
pumpor och maniok, bland hvilka man har att kryssa sig upp, ty
»åkern» är högst oländig, här ett par qvadratfamnar grusmylla och
der skrofliga stenhopar i tät vexling, det ena öfver det andra i brant
stigning, så att man utan hjelp af grenar och rötter knappast skulle
kunna ta sig fram. Men den barfotade, sträfvige landtmannen går
med sin hacka fram och planterar sina rötter och telningar der
främlingen knappast finner fotfäste i gruset. Till sist måste vi på alla
fyra krypa fram mellan stenarna och troget hålla fast i yamsstjelkar
och bomullsbuskar för att ej komma fortare utför än uppåt.
Slutligen vidtager den ouppbrutna delen. Ofantliga block af en ytterligt
frätt och skroflig sten, lik hård sandsten, gråa af en tunn skorpa
lafvar, bland hvilka lysa orangefargade fläckar af en tumshög vacker
Lccidœa, ligga strödda om och på hvarandra. Blockens ytor äro
fulla af större och smärre gropar från ett par tum till en fot i
genomskärning, måhända uppkomna genom hårdare bollars utfallande eller
ensamt genom vattnets inverkan. Klippväggen sjelf är på ett
besynnerligt sätt hålig och urgröpt, likt blocken, och sönderfrätt till
vidlyftiga kammar, hvilka äro genomborrade af fotsvida, liksom
glatt-slipade hål, till sitt uppkomstsätt påminnande om våra jättegrytors
danande, fastän de på Mont de Vitel gå i vågrät eller sned riktning.
På ett ställe ser man bergväggen utgräfd till en låg grotta med
sandig botten. Oaktadt några lemningar efter hafvet ej upptäckas, gör
hela bildningen intrycket af de märken, hafsvågorna lemna efter sig
i strandklipporna, och låter oss ana, huru ön såg ut den tid, då detta
ställe möjligen af dessa sköljdes; det fans då af henne ej mer än
högst tre eller fyra af hafvet kringflutna klabbar, numera toppar af
de högsta höjderna.
Buskverket — mest Tecoma pentaphylla eller leucoæylon —
bland blocken och stenrösena är tätt och vandringen högst
besvärlig, ty en seg Cynanchum slingrar sig mellan buskarna och snäqer \
in benen, så att man ofta får stanna för att skära sig loss. Sjelfva
fotfästet är osäkert af lätt lossnande alnshöga Tillandsior, bland hvilka ]
man sjunker ned till knäet, der de i otrolig mängd täcka buskar och ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
