Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Minnen från vår förra besittning S:t Barthélemy, af A. Th. Goës - 3. Franska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 MINNEN FBAN VÅR FÖfiEA BESITTNING 8;T BABTHÉLEMY.
»långa banor» af en ledig och lätt begriplig franska, som troligen
härstammar från Ludvig XIV:s dagar, uttryck åt sin glädje och lycka
öfver ett så högt besök. En skara rätt vackra barn, ljushåriga, klädda
i blårandiga skjortor, hålla sig på något afstånd for att med blyga
blickar taga främlingen i skärskådande.
Madamen bjuder oss sitta på en rund trefotad stol, som jämte
vaggan, ett blått stycke tyg i alla fyra hörnen uppbundet och
hängande på ett tåg från taket, samt en gräsmadrass på det maskstungna,
men rena golfvet och ett par koffertar utgör hela anordningen i
hyddans enda rum. Köket och köksredskapen äro i det fria vid ena
knuten och bestå af ett par stenar till eldstad, en jernpanna utan
fötter, ett par kalebasser och möjligen en hög mortel af pockenholz
eller Guajacum, ehuru detta redskap egentligen tillkommer negern,
som knappast trifves, om han ej får stöta sin majs och bereda sin
»homini» eller gröt af krossad majs, råsocker, vatten och smör; och
en negerhusmoder kan väl knappast afbildas utan sin mortel mellan
knäna och en lång stöt i sin kraftiga hand. *
Af orenlighet och osund luft, dessa trogna följeslagare till
nordens fattigkojor, besväras man ej; brisen blåser hela dagen genom
de öppna fönstergluggarne, hvilka om natten stängas med luckor.
Några af de äldre flickebarnen — och dessa äro de talrikaste — syssla
med konstnärlig flätning af korta strån, bildade genom klyfning af
stråpajfnens blad. Detta träd växer ej tillräckligt stort på ön, utan
bladen införas i stor mängd för beredning af bredskyggiga hattar,
något gröfre än panamahattar, men ändamålsenliga och lätta. Denna
husslöjd är den enda, som ger något för utförsel och afsättning.
Det torftiga hemmet har intet att bjuda oss på; kokosnötternas
tid är ännu icke inne att skänka oss deras läskande vatten, och
annat än bräckt, men likväl drickbart vatten finnes ej i huset; det
stryker med utan betänkande och utan att man afskräckes af kreolernes
farhåga, att det utan tillsats af rom förorsakar förkylning; så het man
än är, bör den faran vara aflägsen, ty dricksvattnet är 26 grader
varmt och derutöfver.
Hvarifrån har denna familj, vi nu gästa, och öfriga dess likar på
ön — inalles omkring 2,000 menniskor med rent franskt blod —
kommit, och hvad har förmått dem att öfverge sitt rika hemland, att
på en klippa, lik S:t Barthélemy, hotade af torka och dermed följande
hungersnöd, tillbringa sitt tynande lif, så fattigt på fröjder, men rikt på
försakelser af alla slag — detta är en fråga, som i första hand tränger
sig på oss, men hvartill mycket af svaret ligger i det outredda och
out-redbara. För att likväl få någon insigt i denna dunkla historia och
på samma gång en någorlunda rätt uppfattning af detta folks lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
