Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om tschuktschernas hushållsväxter af F. R. Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvilka arter dessa tillhöra kan naturligtvis icke afgöras och betyder
ju också intet. Denna massa ätes antingen rå omedelbart efter det
djuret dödats — den skall då enligt dr Almqvists uppgift smaka
något likt s. k. nässelkål — eller också förvaras den för vintern torkad
i små ostlika kakor, af hvilka vid användningen en del utröres i
köttsoppa. Den användes mest af ren-tschuktscherna, men
kust-tschuktscherna värdera den också och tillbyta sig den i torrt tillstånd i
ganska stor mängd.
Alaria musæfolia De la Pyl.
Tsch. Mergomer.
Denna art ätes i färskt tillstånd under vintern och våren, dock
icke växten i sin helhet, utan endast medelnerven. I de foror af
Mergomer, som från Koljutschin-ön under vintern fördes öster ut, funnos
också ett par andra Laminarieer, nämligen Laminaria cuneifolia J. G.
Ag. och L. solidungula J. G. Ag., hvilka säljarne visserligen
förklarade för ätbara, men andra tschuktscher deremot för odugliga. I
brist på annat torde väl äfven de förtäras.
Utom de nu anförda växtarterna innehålla mina samlingar ännu
en, som af tschuktscherna användes till föda. Jag erhöll den af
infödingarne vid Irkajpi, med hvilka vi under hösten 1878 några dagar
voro i beröring. De egde ganska betydliga förråd af den i friskt
tillstånd. De talade om den med uttrycket kauka, hvilket väl icke
får fattas såsom ett namn på växten, utan såsom betecknande att
den var tjenlig till föda. Åtminstone förstodo de tschuktscher, med
hvilka vi umgingos under vintern, härmed i allmänhet något ätbart
eller mat. Dessa hade ingen kännedom om den. Hvilken växt[1] det
är känner jag ännu icke, ty de delar af den, som lemnades mig, äro
otillräckliga för dess bestämning. Dessa utgjorde en tjock köttig
knöl af ungefär ett dufäggs storlek och af mer eller mindre tydligt
konisk form, bärande märken efter blad och birötter. Den växte ej
vid Irkajpi, utan hade erhållits söder ifrån. Dess smak erinrade om
mandelns. Några närmare upplysningar kunde jag ej erhålla af dem,
ty vid denna tid var allas vår kunskap i tschuktschernas språk så
godt som ingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
