Ymer / Årgång 2 (1882) / 200 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Carte de la Dzoungarie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carte de la Dzoungarie

dressée par le suédois Renat pendant sa captivité chez les kalmouks de 1716—1733.

Edition de la Société impériale russe de Géographie. — St.-Pétersbourg 1881.
(43 pagg. imp. 4:o + karta.)

Bland svenskar, som togos till fånga af ryssarne i slaget vid Pultava,
var Johan Gustaf Renat, underofficer i artilleriet. Förd till Tobolsk och led
vid det overksamma lif han der nödgades föra, deltog han i den expedition,
som 1715 stäldes under öfverstelöjtnant Buchholz’ befäl med uppgift att
anlägga en fästning vid Irtisch. Ungefär 5 sv. mil från sjön Jamitcheff,
vid Korjakof-jar, blef Renat jämte 700 andra män tagen till fånga af
kalmukerna år 1716. Hos dessa tillbragte han sedermera 16 år i fångenskap.

De biografiska uppgifter man eger om Renat äro ytterst sparsamma och
för öfrigt motsägande. Häfdatecknare uppge, att han undervisade kalmukerna
i konsten att smälta jernmalm, att han göt kanoner och kulor, att han var
kalmukernas öfverbefälhafvare under deras krig med Kina, att han lärt
kalmukerna boktryckerikonsten och hos dem anlagt ett boktryckeri efter
mönstret af de i Europa befintliga. Andra underrättelser göra det deremot
mycket tvifvelaktigt, huruvida han verkligen tjenstgjort som kalmukernas
öfverbefälhafvare i kriget mot Kina. Dermed förhålle sig emellertid huru som
helst, visst är, att han under sin fångenskap dels sjelf gjort temligen
vidlyftiga undersökningar i trakterna kring Balkasch och Issyk-kul, dels
inhämtat sådana upplysningar, att han med ledning deraf kunnat upprätta en för
den tiden mycket förtjenstfull karta öfver Dzungariet.

Denna Renat’s karta hade ådragit sig hans upplysta samtidas
uppmärksamhet både i Sverige och Ryssland. Men hennes tillvaro hade råkat
i fullständig glömska, tills för några år sedan studiet af en outgifven
brefvexling emellan bröderna Erik Benzelius i Linköping och Gustaf
Benzelstierna i Stockholm fäste amanuensen Aug. Strindberg’s uppmärksamhet derpå.
Efter åtskilligt sökande lyckades denne för tre år sedan i Linköpings
elementarläroverks bibliotek finna en kopia af densamma, utförd af J. A.
Benzelstierna år 1738. En fotografi af kopian jämte nödiga upplysningar stäldes
af herr Strindberg till Ryska geografiska sällskapets i Petersburg förfogande.
Sällskapet, som fattade värdet af den för deras land intressanta upptäckten,
trädde genast i författning om utgifvandet af en reproduktion af kartkopian
med dertill hörande lämplig text. I slutet af förra året var arbetet färdigt,
då det utlemnades under den titel, som här ofvan angifvits.

Renat’s karta öfver Dzungariet lider bland annat af de bristerna, att
hon icke är grundad på några astronomiska positionsbestämningar och att
samma skala icke blifvit alltigenom iakttagen. Men detta oaktadt medgifva
kännare, att hon eger stort värde, emedan hon är den första tillräckligt
exakta och detaljerade grafiska framställning af en vidsträckt del af
Centralasien, att hon, om hon icke varit undangömd och förgäten, måste betraktas
såsom den bästa karta öfver Dzungariet intill den tid (1836), då Klaproth’s
karta öfver Centralasien utkom i Paris, och att hon ännu i våra dagar kan
göra tjenst som en ganska nyttig handledning vid det geografiska och historiska
studiet af detta land. Kartan upptager nära 250 geografiska namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>