Ymer / Årgång 2 (1882) / 215 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Sällskapets förhandlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sällskapets förhandlingar.

——

Sammankomsten den 20 oktober 1882.

Förhandlingarna leddes af ordföranden, kommendörkapten Aug. Fries.

Ordföranden anmälte, att, med anledning* af d:r Stuxbergs afflyttning till
Göteborg, Styrelsen utsett amanuensen i K. Bimioteket E. W. Dahlgren tal
sekreterare för tiden intill innevarande års slut.

Ordföranden anmälte vidare, att från Sällskapets korresponderande ledamot,
konsul W. Kopsen på Fidjiöarna, såsom gaf va ankommit åtskilliga etnografiska
och naturhistoriska föremal, hvilka blifvit, kostnadsfritt för Sällskapet, förda till
Europa af norske sjökaptenen A. N. Bull.

Derefter hälsade Ordföranden med några ord Sällskapets utländske ledamot
Mr John Ecans från England, hvilken med sin närvaro hedrade sammankomsten.

Doktor O. Montelius noll föredrag »Om en arkeologisk resa i Storbrittannien
och Irland.»

Föredraganden hade sistlidne sommar på uppdrag af Vitt. hist. och
antiqv.-akademien företagit en resa till de Brittiska öarna för att studera der befintliga
arkeologiska museer. Han hade dervid besökt British Museum och South
Kensing-ton Museum i London, Mr J. Evans’ enskilda samling i Nash Mills — hvilken.
hvad så väl rikedom som föremålens utsökta beskaffenhet beträffar, vore en ar
de yppersta i Europa — Greenvells samling i Durham, museerna i York,
Salis-bury, Oxford och Edinburgh samt R. Irish Academy’s museum i Dublin. Foto-

granska afbildningar af en mängd föremål från detta senare museum och från
ritish Museum voro vid sammankomsten utstälda. — Ehuru de storartade
samlingarna i British Museum af föremål från Egypten, Assyrien och Babylonien
samt från den förhistoriska tiden i den klassiska verldens länder måste i hög
grad ådraga sig arkeologens uppmärksamhet, äro dock de inhemska fornsakerna
af än större betydelse för en nordisk forskare. Bronsåldern på de Brittiska
öarna är mycket rik, och oaktadt man måste sätta dess början till en så
afläg-sen tid som mer än tusen år före Kr., bär den vitne om en hög grad af odling.
De flesta af de brittiska fornsakerna äro af typer karakteristiska för landet och
måste alltså anses vara inom landet tillverkade. Anmärkningsvärdt är, att man
i England hittills icke funnit några nordiska fornsaker från bronsåldern, hvilket
tyckes visa, att samfärdseln mellan England och Skandinavien under denna tid
var mycket ringa, ett förhållande så mycket mera anmärkningsvärdt som under
årtusendet efter Kr., på vikingatågens tid, denna förbindelse varit synnerligen
liflig. Äfven i Skandinavien äro bevisen för en sådan samfärdsel under
bronsåldern ytterst sällsynta. Ett säkert sådant är det guldsmycke af irländsk typ,
som i början af detta århundrade fans på Seland. Några fornsakstyper äro
visserligen gemensamma för England och Skandinavien, men de förekomma äfven
Ek kontinenten och kunna alltså icke utan närmare undersökning anföras såsom
evis för någon samfärdsel mellan England och Norden. Annorlunda blef
förhållandet, då Brittannien började befolkas af stammar beslägtade med oss.
Från den anglosaxiska tiden finnas betydande minnen, erbjudande talrika
beröringspunkter med fynden från samma tid i Skandinavien och norra Tyskland.
Den under denna tid i Brittannien utbildade ornamentiken, som visar sig dels
på smycken och andra föremål, dels i manuskriptens miniatyrer, är af särskildt
intresse för oss nordbor, enär det af d:r Sophus Muller blifvit visadt, att
densamma haft ett betydande inflytande på den skandinaviska ornamentiken under
vikingatiden. Vigten häraf framstår sa mycket tydligare, när man tager i betrak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>