Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bronsålderns kultur öfver Kaukasus och det europeiska Ryssland kommit till
Norden. Det har emellertid visat sig, att detta ej är möjligt, utan att det
hufvudsakligen är öfver Mindre Asien, som denna kultur spridt sig till Europa,
först till de södra och sedan till de mellersta och norra delarna deraf.
Möjligt är dock, att ett, om än mindre betydande, inflytande i detta afseende
utöfvats äfven från Kaukasusområdet på Svarta Hafvets norra kust och
derifrån på Donauländerna. Att det ej kan hafva sträckt sig till det inre
Ryssland och derifrån till Norden, visas redan deraf, att det inre Ryssland så
godt som alldeles saknar minnen från bronsåldern.
De minnen från bronsåldern i Kaukasus, som nu — i främsta rummet
genom den franske fornforskaren Ernest Chantre — blifvit kända, visa, att
bronsålderskulturen der varit mycket olik den i Mindre Asien. Den är
visserligen äfven olik den i Donaudalen, men några beröringspunkter finnas
dock, hvilket kan bero derpå, att, såsom vid ett föregående tillfälle antydts,
grenar af den germanska folkstammen måhända bott i båda trakterna.
Om tidiga förbindelser mellan Donauländerna och trakterna vid Svarta
hafvets östra kuster — dit sagan förlägger målet för Argonauternas förd —
vitnar för öfrigt en mängd bronsspännen, som anträffats i Kaukasusområdet.
Likheten mellan dessa spännen och de italienska är omisskänlig, och någon
tvekan kan ej gerna uppstå derom, att vi här hafva att göra med ett
inflytande från vester till öster och ej tvärt om. Men några konstanta, ehuru
skenbart oväsentliga olikheter bevisa, att här ej kan vara fråga om exemplar
införda från Italien, utan om lokala typer, som uppstått under inverkan från
vester, troligen snarast från Donauländerna, der man träffar liknande
modifikationer af den italienska typen. Denna typ synes tillhöra tiden omkring
år 800 f. Kr.
| * |
| Sammankomsten den 16 december 1882.
<&table> Förhandlingarna leddes af ordföranden, kommendörkapten Aug. Fries. Det från föregående sammankomst hvilande förslaget till ändring af mom. 1 och 2 i stadgarnas § 3 blef af sällskapet enhälligt antaget. Ordföranden erinrade om, att till sällskapets styrelse ankommit en skrifvelse från ordföranden i Italienska geografiska sällskapet, med anhållan att sällskapet ville deltaga uti förestående internationela arbeten för fastställandet af en initialmeridian ej allenast i fråga om longitudberäkningen, utan äfven för bestämmandet af tiden. För denna frågas behandling hade styrelsen tillsatt en komité, bestående af professorerna Nordenskiöld och Gyldén samt generalkonsul Elfwing, hvilken komité uppdragit åt professor Gyldén att utarbeta ett betänkande i ämnet. Med anledning häraf höll nu professor Gyldén ett föredrag »Om æqvidistanta normaltider» (föredraget kommer att i sin helhet offentliggöras i första häftet af tidskriften Ymer för nästkommande år). Derefter höll professoren frih. Nordenskiöld ett föredrag »Om Dijmphna- och Varna-expeditionernas antagliga uppehållsort.» << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1882/0251.html 
|
