Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några minnen från Sardinien, af Oscar Montelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 NÅGRA MINNEN FRÅN SARDINIEN.
Då landtfolket på Sardinien någon gång begagnar vagnar, äro
dessa vanligen af klumpigaste slag och afsedda for oxar; hjulen äro
hela skifvor af trä utan ekrar eller hål.
När man lemnar stora vägen och måste färdas öfver ett
vattendrag, får man vada. Min förare, som ej hade någon häst och ej ville
blifva våt, skafTade sig öfver en ganska strid ström genom att sätta
sig grensle öfver en stock, som var lagd öfver vattnet; på denna stock
makade han sig sakteliga öfver till andra stranden. Detta sätt att
komma öfver strömmar begagnas äfven af Sydamerikas indianer; i
Europa är en spång vanligare, om ej bro finnes.
Just i följd af de många gammaldags förhållandena på ön njuter
man emellertid ofta af särdeles pittoreska vyer, antingen man
beskådar en af de präktiga, i medeltidsstU anordnade kyrkliga
processionerna eller rör sig i hvimlet vid en af de marknader, som äro ett
oskiljaktigt bihang till de stora kyrkfestema. Palmsöndagen såg jag
en sådan marknad i Oristano, i hvars katedral presterna under
hög-messan vandrade omkring med palmer i händerna. På mig, som
föregående natten återvändt från det inre af ön, gjorde Oristanos
katedral ett nästan storartadt intryck, ehuru man med skäl kan antaga,
att kyrkan under vanliga förhållanden skulle hafva förefallit ganska
obetydlig. ’
I flere afseenden påminner Sardinien om Gotland. De äro båda
öar, liggande midt i ett stort innanhaf, och de hafva båda varit af
mycket stor betydelse för handeln under en viss period, då
förbindelsen mellan de kringliggande länderna ännu var så föga utvecklad, att
man behöfde en hvilopunkt och en nederlagsplats på den välbelägna ön.
Då handeln tog nya vägar, förlorade båda öarna småningom sin
betydelse, men detta hade inträffat för Sardinien redan långt innan
Gotlands storhetstid började. På båda öarna har språket ända till våra
dagar qvarstått på ett mycket åldrigt stadium. Båda äro också rika
på märkliga fornminnen, ehuru dessa minnen naturligtvis ej höra till
samma tid på bägge öarna.
Innan vi nu taga några af Sardiniens fornminnen i betraktande,
bör jag blott ur öns äldre historia påminna derom, att Sardinien
redan tidigt stod i liflig förbindelse med Egypten och den feniciska
verlden; att öns kuster i slutet af det 6:te århundradet före Kristus
lades under Karthagos lydno; att romarne år 238 f. Kr. eröfrade ön,
men att under deras tid liksom förut en stor del af det inre landet
bibehöll sin sjelfständighet; samt slutligen att vandalerna år 458 efter
Kr. seglade öfver från Afrika och gjorde slut på romarnes välde.
Från den romerska tiden finnas ännu många minnen på
Sardinien. Så såg jag t. ex. i Cagliari 1879 några nyligen utgräfda romer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
