Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Minnen från en färd i Kaschmir-dalen, af Cesar von Düben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I fjerran framskymtade den ansenliga Walar-sjön, hvilken jag for öfver
på hitresan; åt ett annat håll sågos temligen tydligt sjöar med små
holmar samt trädgårdarna Shalamar och Nishat-Bagh. Emedan
dagen icke var klar, hade snöbergen ett dunkelt utseende; sådana de
tedde sig för min syn, kort innan jag på hitresan rodde in i
hufvudstaden, fick jag ej mer se dem.
Rajan plägar icke neka främlingar att besöka fästningen, ehuru
han, som det säges, icke ser det gerna, i synnerhet om de äro
engelsmän. Emellertid berättade, mig en engelsk officer, att han lyckats
afteckna hela fästningen på knät af sina hvita byxor, utan att någon
märkte det. Sjelf hade jag visserligen fått tillstånd att inom
fästningen gå och se hvad jag ville, men jag märkte snart, att den
vägvisare, hvilken rajans sekreterare gifvit mig, bevakade alla mina
rörelser. Jag gjorde några frågor, men fick icke några upplysande svar.
Då jag framtog min annotationsbok, för att göra några anteckningar,
hörde jag någon, som befann sig längre ned, fråga, hvad jag ärnade
göra, men min stumme ciceron tystade honom genom en rörelse
med handen.
Här förvaras åtskilliga politiska fångar, bland dem Jawahir-Singhs
general. Till straff för sin herres revolt sitter han här, slagen i jern,
och man lär plåga honom, vare sig genom att icke gifva honom salt
eller, ock genom att hårdt salta hans mat och icke gifva honom
vatten, hvilketdera visste min sagesman icke med säkerhet.
I sällskap med en bekant från lågländerna gjorde jag en utflygt
till Dal-sjön, ej långt från Sirinagar. Jag tog mina båtsmän med i
hans båt, så att vi hade sju roddare, och med denna styrka flög
båten snabbt utför floden, tills vi litet längre ned svängde af till höger
uppför en kanal, som för till den romantiska, sjön.
Då vi anlände till sjöslussen, måste vi byta om bät. Vattnet var
här betäckt med sjögräs och lotus växter, hvilkas blommor, skiftande
i skärt och hvitt, äro särdeles vackra och uppnå en storlek af en fot
i genomskärning. Talrika vattenfoglar summo i alla riktningar, och
som vi sutto på en upphöjd platform i aktern, kunde vi skjuta dem
rätt öfver roddarnas hufvuden, ett jagt sätt vid h vilket de tycktes vara
vana. Vi stannade vid en by, hvarest fans en moské, som är
ryktbar derför, att der finnes en relik af profeten Muhammed, nämligen
ett strå af hans skägg, förvaradt i ett glaskärl. Sedan vi efter
befallning aftagit våra skodon, fingo vi inträda i templet, men det heliga
rummet, i hvars midt relikgömman stod på ett bord, fingo vi icke
beträda. Omkring en månad senare firas här en stor fest, då de
rätttrogne i tusental strömma hit för att kyssa relikgömman och höra
de underverk, presterna veta att derom berätta. Tempelgolfvet var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
