Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den blifande expeditionen till Grönland, af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BLIFVANDE EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND.
103
land och om de ifrån Grönland till Amerikas fastland fordom utsända
upptäckts- eller fribytaretåg. Ända tills södra delen af Grönlands
ostkust blifvit fullständigt undersökt, måste man nämligen.alltid betvifla
den högeligen tvungna förklaringen rörande de forna norska
koloniernas läge,. som för det närvarande är inom vetenskapen gällande.
Föga värdigt det 19:e seklets geografiska forskning är det äfven, att
en kuststräcka, som skjuter ned ända till granskapet af
Stockholms breddgrad, skall vara så ofullständigt känd som sydostkusten
af Grönland.
Grönlands inre är ett ännu fullständigare terra tncognita än dess
ostkust. Här möter oss dock ett rent vetenskapligt problem, hvars
stora betydelse framgår deraf, att det obevisade antagandet, det
Grönlands inre skulle upptagas af en oafbruten isöken, utgör en af
hörnstenarna i glacialisternas läror om istiden, läror hvilka på det allra
närmaste beröra Üere af de* vigtigaste grundprinciper, som för det
närvarande äro inom geologien gällande. Om man undantager en
vandring på Grönlands inlandsis år 1751 vid 62° 31’ n. br. af den
danske köpmannen Lars Dalager, hvarunder han framgick ungefar
tretton kilometer öfver en ganska jemn isyta, och Whympers
misslyckade försök år 1867 att framtränga på inlandsisen vid 69° 30’ n.
br., hvarvid han till följd af terrängens ytterst svåra
beskaffenhet endast kunde komma fram någon bråkdel af en engelsk mil, så
hafva hittills endast trenne allvarliga försök gjorts att
utforska.Grönlands inre.
Det första försöket gjordes af mig och d:r Berggren den 19—26
juli 1870 vid 68° 30’ n. br. Gynnade af det härligaste väder kunde vi
framtränga ungefär 50 kilometer öfver en i början mycket svår och
af bottenlösa afgrunder genomskuren terräng, som dock förbättrade
sig ju längre vi kommo in i det inre af landet. Vi hade i början
till följeslagare" tvenne eskimåer, men dessa lemnade oss efter förloppet
af två dagar. Emedan kännare af Grönlands kustglacierer hade
af-rådt mig ifrån att bortkasta tid och medel på ett så fullkomligt
hopplöst företag som försöket att framtränga öfver inlandsisen, var min
utrustning ytterligt bristfällig; vi saknade t. ex. nödigt tågvirke, tält,
lämpliga slädar och kunde efter skilsmessan från eskimåerna ej ens
medföra nödiga redskap för att bereda oss varm mat. Jag kunde
derför denna gång ej framtränga synnerligen långt. Men jag vann
här den öfvertygelsen, att jag -med några raska matroser eller
fångstmän till följeslagare och en ordentlig utrustning skulle kunnat utan
allt för störa svårigheter utsträcka vandringen åtminstone till två eller
tre hundra kilometer i det inre af landet. I förbigående må här äfven
nämnas, att jag under juni månad 1873 tillsammans med kapten Pa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
