- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 3 (1883) /
122

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Om undersökningarna af hafsfaunan från djurgeografisk synpunkt, af Anton Stuxberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 OM UNDERSÖKNINGARNA AF HAFSFAUNAN FRÅN DJURGEOGRAFISK SYNPUNKT.

Utan all fråga skulle det lända den zoologiska forskningen till
största gagn, om djupdraggningar under större, långvarigare och
dyrbarare expeditioner utfördes af äldre, i zoologiens skilda brancher
fullt hemmastadda män. Ty det är tydligt, att ju rikare och
mångsidigare zoologens erfarenhet och studier vore, desto större skulle den
vetenskapliga vinsten blifva, om han kunde på ort och ställe
öfver-skåda det uppdraggade materialets särskilda beståndsdelar. Han kunde
då, om tiden sådant medgåfve, upprätta förteckningar dels öfver de
inbergade arterna, dels och i synnerhet öfver deras respektive
individmängd, i synnerhet vid sådana tillfallen, då det kan befinnas
olämpligt att af en eller flere arter taga till vara alla individerna. Att
dylika förteckningar kunna blifva af högsta värde för dem, som
sysselsätta sig med djurgeografiska studier, är påtagligt; men ännu har
ingen zoolog kommit på den tanken att upprätta sådana, eller om så
möjligen skulle vara fallet, har den åtminstone hittills icke blifvit
förverkligad.

På grund af den zoologiska literaturens vidlyftighet i våra dagar,
hvaraf följer svårigheten eller rent af omöjligheten att beherska den,
skall man väl näppeligen kunna uppleta en på den deskriptiva
zoologiens alla områden så bevandrad man, att han, äfven om den nödiga
literaturen för tillfallet stode honom till buds, skulle efter verkstäld
djupdraggning genast vara beredd på ett sådant arbete, som nyss
antyddes. Djupdraggningarnas rent mekaniska del, det omsorgsfulla
sållandet af bottensatsen, hvilket helst bör utföras af zoologen sjelf,
emedan i annat fall mycket af värde ofta går förloradt, är för öfrigt
sådan, att de - taga unga och friska krafter i anspråk. Dessas
erfarenhet och kunskaper äro naturligtvis underlägsna den mera till åren
komnes. Då ingen möjlighet är för handen att omedelbart efter
draggningen, så att säga på ort och ställe, anteckna samtliga de
inbergade djurformernas namn och resp. individmängd, finnes ingen
annan utväg, så vidt man vill draga största möjliga gagn af materialet
i djurgeografiskt hänseende, än att taga tillvara alla individer, som
upphemtats.

Efter dessa antydningar vill jag nu påpeka några
kardinalpunkter, med hänsyn till hvilka zoologen aldrig borde förgäta att lemna
noggranna och i möjligaste måtto detaljerade uppgifter, derför att
dessa ensamt kunna: bana vägen för ett djurgeografiskt studium i
vidsträcktare mening. Främst bland dessa skulle jag vilja ställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1883/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free