Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Om undersökningarna af hafsfaunan från djurgeografisk synpunkt, af Anton Stuxberg - 1) Fyndorten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UNPEBSÖKNINGABNA AF HAFSFAÜNAN FRÅN DJUEGEOGEAFISK SYNPUNKT. 123
l:o) Fyndorten,
som angifves antingen genom latitud och longitud, eller, der sådant
icke är af nöden, på annat passande men ytterst noggrant sått.
I faunistiska och deskriptiva arbeten träffar man oftast uppgifter,
som icke äro mera detaljerade än t. ex. dessa: »Bohuslän—Bergen»,
»Kullen—Finmarken», »Norge», »Grönland». Hvad de två först
anförda uppgifterna angår, kan man väl i allmänhet låta sig nöja, i fall
dermed menas, att arterna i fråga äro utbredda från Bohuslän till
Bergen resp. från Kullen till Finmarken. Men äfven om de äro bland
de allmännare d. v. s. här och der på passande ställen inom det
an-gifna området förekommande arterna, hade det varit af större värde,
om alla hittills kända fyndorter blifvit uppräknade. Ty det är en
känd sak, att de allmänna arterna lika väl som de sällsynta
förekomma på somliga ställen i större mängd än på andra, och det är
just detta som man i främsta hand måste veta, i fall man söker få
reda på de orsaker, som bestämma en arts horisontala utbredning
och hans större eller mindre talrikhet i jemförelse med andra arters,
som förekomma inom samma område. Hvad åter de två sist anförda
uppgifterna angår, så borde de i den nakna form, hvari de framträda,
betyda, att arterna X fråga äro funna utefter hela Norges eller hela
Grönlands kust; men den vanliga betydelsen af sådana uppgifter är
väl den, att arterna äro funna någonstädes, ibland möjligen på flere
punkter, ibland kanske blott på en enda inom det angifna området,
och i sådant fall är uppgiften föga upplysande, för att icke säga
alldeles vilseledande. De fysiska förhållandena vid Grönlands kuster
under hafvets nivå kunna möjligen vara i det närmaste desamma från
dess sydspets till dess nordligaste kända punkter, det är en sak, som
visserligen kan synas rätt sannolik, men som för öfrigt ännu är
outredd, i alla händelser bör det ihågkommas, att Grönlands kända
utsträckning från söder till norr omfattar 23 breddgrader eller 345
geogr. mil, och att således det är mycken sannolikhet för. att hvad
som gäller om djurlifvets utveckling i Davis’ sund kanske icke gäller
om det i Baffinsbay och ännu mindre om det i Smiths sund — för
att icke tala om djurlifvet vid ostkusten. Norges längd från söder
till norr omfattar 11,o breddgrader eller 172 geogr. mil, de fysiska
förhållandena kring dess kuster äro väsentligt olika, och rörande dess
hafsfauna är det väl bekant, att hon, i stort sedt, sönderfaller i ett
sydligt och ett rent arktiskt element.
Ett noggrant angifvande af fyndorten har först på senare tiden
kommit på modet, så t. ex. lemna K. Moebius’ uppgifter i »Die
wir-bellosen Thiere der Ostsee», Fr. Meinerfs i »Crustacea isopoda, am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
