Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Om undersökningarna af hafsfaunan från djurgeografisk synpunkt, af Anton Stuxberg - 3) Bottnens beskaffenhet - 4) Vattnens temperaturgrad och salthalt samt öfriga kemiska sammansättning vid bottnen - 5) Tidpunkten för undersökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 OM UNDERSÖKNINGARNA AF HAF8FAÜNAN FRÄN DJÜRGEOGRAFISK SYNPUNKT.
lifvets olika rikedom, både i fråga om individernas och arternas mängd,.
på botten af olika slag. Det ar möjligt, att bottnens beskaffenhet på
de större djupen, nedanför den gräns, der högre alger upphöra att
trifvas, icke är af lika stort inflytande som ofvanför densamma, men
att den dock i de flesta fall är af mycket afgörande betydelse för
djurlifvets utveckling, det lider alldeles intet tvifvel. För djur, som
icke lefva af rof, måste den större eller mindre mängden af i
dekom-position stadda organiska ämnen vara af rätt stor betydelse, och för
de flesta är kanske bottnens oorganiska sammansättning af mycket
stor vigt. Bottnens färg torde likaledes spela någon rol i fråga om
de särskilda djurarternas förekomst. Det vore derför att
rekommendera, icke allenast att bottnens beskaffenhet i allmänhet angåfves
med så sväfvande uttryck som t. ex. »lerbotten», »sandblandad
ler-botten»,. »stenbotten med alger», »globigerinalera», utan äfven att
bottenprof i tillräcklig mängd från hvarje fyndställe toges till vara
för framtida kemisk undersökning. Men det är då nödvändigt, att
bottenprofvet förskrifver sig från de öfversta lagren och icke från de
djupare belägna, som kunna hafva en helt ailnan sammansättning.
4:o) Vattnets temperaturgrad och salthalt samt öfiiga kemiska
sammansättning vid bottnen
böra dernäst angifvas, emedan de påtagligen spela en afgörande rol
med hänsyn till djurformernas förekomst. Detta är en så sjelfklar
sak, att knappast några bevis derför behöfva anföras.
5:o) Tidpunkten för undersökningen
är något, som zoologerna i de allra flesta fall uraktlåta att ange, och
dock vore denna åtminstone i ett par hänseenden af stort intresse
att känna. Allting är en småningom skeende förändring underkastadt,
och hafvets fauna gör derifrån intet undantag. De djurformer, som
i dag uppträda på ett visst område, äro säkerligen icke’desamma
som de, hvilka lefde der för hundra år sedan, och ännu mindre
desamma som de, hvilka lefde der för tusen år sedan, och om det
tillkommande gäller naturligtvis detsamma som om det förflutna. Eller
om de möjligtvis skulle vara desamma, så är det åtminstone all
sannolikhet för, att deras resp. individmängd icke är densamma nu som
förr, följaktligen icke heller densamma nu som framdeles. Kampen
för tillvaron öppnar tillträdet för invandrande former, på samma gång
som andra måste, så att säga, maka åt sig eller helt och hållet rymma
fältet eller försvinna. Detta ligger i den historiska utvecklingens gång.
Af sådan anledning är det af vigt att ange tidpunkten för undersök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
