Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Häfte 4-6 - Om undersökningarna af hafsfaunan från djurgeografisk synpunkt, af Anton Stuxberg - 2) Djupet - 3) Bottnens beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I •
OM UNDERSÖKNINGABNA AF HAF8FAUNAN FRÅN. DJURGEOGRAFISK SYNPUNKT. 125
Med sådana exempel för ögonen söm t ex. dessa, att Diastylis
Rath-kei är funnen från 3 till 540 famnar, Idothea Sabinei från 4 till 1215
famnar, Axinus flexuosus från 3 till 450 famnar, Xylophaga dorsalis
från 10 till 650 famnar, Caryophyllia Pourtalesi vid 100 och 980
famnars djup, kan det möjligen synas likgiltigt att i hvarje särskildt
fall ange en fyndorts djup. Det är dock långt ifrån likgiltigt.
Arternas vertikala förekomst är ibland olika i olika haf, och det måste
förr eller senare blifva fråga om att utreda, hvarpå en sådan olika
utbrecfning mot djupet beror. Orsakerna kunna vara många och
antagligen ganska invecklade, vattenmassans tryck, som man länge
ansåg vara den mest bestämmande faktorn härvidlag, spelar
uppenbarligen ingen vigtig rol; der måste gifvas helt andra, orsaker, och för
att komma till någon insigt om dem fordras i främsta rummet säkra
uppgifter i hvarje särskildt fall. För att anföra ett par exempel,
omfattar
den vertikala utbredningen af 1 S¾¾f [ V¾lff I
famnar
Tellina solidula ........................................... 4—26 0—10 .
Gardium ciliatum........................................ 2—60 5—10
» grönlandicum................................ 2—20. 5—10
Rhynchonella psittacea............................... 5—60 20—80
Margarita obscura....................................... 2—120 120—300
Fusus tornatus.............................................| 8—10 | 20—100 |
Skiljaktigheten är visserligen i fem af de anförda fallen icke
synnerligen stor, i ett åter (Margarita obscura) rätt väsentlig, och om
den icke alltid är möjlig att nöjaktigt förklara, så är den dock alltid
värd att till en början konstatera.
En faktor, som påtagligen spelar en mycket vigtig rol i fråga
om djurlifvets rikedom och arternas fördelning, är
3:o) Bottnens beskaffenhet.
Så t. ex. har jag vid Novaja Semljas kuster och i Sibiriens
Is-haf gjort den iakttagelsen, att »ren sandbotten utan någon märkbar
tillblandning af lera är i allmänhet mycket djurfattig, lerblandad sand
är redan något rikare. Långt rikare på individer af samma eller
helst olika arter är den sandblandade leran, men det yppigaste och
mest vexlande djurlifvet träffas oftast der, hvarest bottnen utgöres .af
mer eller mindre ren lera». Vid våra skandinaviska kuster, på
mindre djup, har man lätt tillfälle att öfvertyga sig om skilnaden i djur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
