Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Från Gyda-viken till Obdorsk, af M. E. Arnesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
FBAN GYDA-V1KEN TILL OBDOESK.
antal renar ej kunde resa i ett följe; de hade nämligen tillsammans
öfver 2,000 renar.
Vi måste nu vänta på några af Jon Boras folk, som lågo på
fångst ute vid Kap Matte Sale, hvilket, enligt samojedernas utsago, är
beläget på en ö, liggande utanför Gyda-halfön på samma sätt som
Hvitön utanför Jalmal. Mellan den nämnda ön och fastlandet sades
vara ett bredt sund, hvilket samojederna ej kunna komma öfver förr
än isen håller att köra, enär de icke hafva någon båt. Likaledes
berättade Jon Borå, att den Gydavik, som finnes på våra sjökort och
synes Vara en vik af Obs mynning, icke skall existera. Han sade,
att der är helt land, och att bugten, i hvilken vi öfvervintrade, kallas
Gidanski Solif eller Gydaviken, samt att Gydafloden utmynnar i
densamma.
Den 5 oktober kommo de samojeder, som varit på fångst; det
var tre män och sex qvinnor. En af männen berättade, att han
omkring 250 verst norr om det ställe, der vi befunno oss, hade sett
»Nordland» kantrad och på grund. De hade också funnit en
iland-drifven köttunna, hvilken jag igenkände såsom tillhörande »Nordlands»
proviant. Dessa fångstmän hade äfven funnit en mammutstand, som
var omkring 5 fot lång.
Den 10 oktober voro samojederna för sista gången till stranden
efter ved; det förråd, de deraf insamlade, skulle nu räcka till dess vi
kommo till Tasviken.
Den 13 oktober anlände vi till Jon Boras tält. Först här voro ’
vi alla samlade, och nu skulle resan på allvar begynna. Vår karavan
bestod af 5 tält och omkring 100 slädar. Alla män köra hvar sin
släde; några köra förut, andra drifva på renarna. De öfriga slädarna
äro sammankopplade, och hvart koppel, som består af 7 till 12
slädar, köres af en qvinna, som för sin släde har 3 renar. Hvar och
en af de öfriga sammanbundna slädarna dragés af två renar, och då
alla köra efter hvarandra, upptaga de en ganska lång sträcka:
Vi fortsatte nu resan öfver tundran, som på långa sträckor visade
sig vara alldeles slät, endast af bruten af en och annan liten dal; på
andra ställen var det deremot backigt, och öfverallt var det fullt af
vatten, som nu var fruset.
Enär vår karavan var så stor, gick resan grufligt långsamt, helst
som samojederna ej hafva något begrepp om att skynda sig. Somliga
• dagar måste vi ligga stilla för snöstorm, och åter andra derför att
renarna skulle få beta. Om nätterna hade vi ofta besök af vargarna,
som ständigt förföljde oss och togo renar, ehuru man sällan fick se
dem om dagen. När renarna om natten jagas af vargen, söka de sig
till tälten; samojederna hojta då och skrika för att skrämma bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
