Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
PÅSK-ÖN.
mycket framgår emellertid, att den ej heller på Roggeveens tid hade
några större träd, oaktadt Behrens, med sin vanliga brist på
nog-granhet, påstår, att den var »remplie de bois et de förets».
Holländarnes besök var kort. Den 11 april Synes man ej hafva
varit i land, och den 12 afseglade man.
Sådant är i korthet hufvudinnehållét af berättelserna om det
första kända sammanträffandet mellan den lilla öns befolkning och
de hvite. Trots de fredliga afsigter, i hvilka holländarna synbarligen
kommo i land, och utan att något egentligt våld från infödingarnas
sida kan sägas hafva med rätta föranledt främlingarna att begagna
sig af sin ofantliga öfvermakt, blef, såsom vi sett, redan denna
första beröring olycksbringande för en del af öns befolkning. Framtiden
skulle medföra än större pröfningar för detta lilla folk, Hvilket dock
på sin karga ö egde alls ingenting, söm kunde fresta främlingars
vinningslystnad. Många af de följande besöken utmärka sig genom
utbrott af det råaste öfvermod, genom förräderi och våldsbragder af
alla slag emot den värnlösa befolkningen, så att, ehuru ön, tack vare
sitt afskilda läge, jemförelsevis sällan hemsökts af sjöfarande, hafva
dess inbyggare dock fått lida om möjligt än mera ondt, än
stamför-vandterna på Polynesiens öfriga öar. Af huru stort intresse det än
kunde vara att steg för steg följa utvecklingen af vår kännedom om
ön, genom att utförligare redogöra för hvarje särskildt besök, är en
sådan framställning dock främmande för ändamålet med denna lilla
uppsats. , Jag inskränker mig derföre till en kort historik, för att sedan
göra en sammanfattning af det. väsentligaste af de iakttagelser, som
tid efter annan gjorts.
Under den närmast följande tiden söktes ön förgäfves af By ron
(1764), Carteret (1767) och Bougainville (1768); rörande ett
besök, som ett franskt fartyg antáges hafva gjort år 1769 \ föreligga
inga närmare uppgifter. Till samma år förlägger äfven Co o k2) ett
besök af spanjorer, men denna berättelse syftar sannolikt på de
peruanska krigsfartygen San Lorenzo och Santa Rosalia, hvilka under
befäl af Don Francesco Gonzalés anlöpte ön den 15 nov. 1770
och gåfvo den namnet »San Carlo terzero». De torftiga notiserna
om denna expedition3 lemna intet väsentligt bidrag till kännedomen
om ön eller dess befolkning. Väl säger For st er*, att spanjorerna
uppskattat den senare till 2—3,000 (han sjelf antager »ej öfver 700»),
1 De Lapelin, LIsle de Paquês. Revue maritime et coloniale 1872. 4.
s. 641.
2 A voyage towards the South Pole. London 1784. I. s. XXIII och 279.
3 De Lapelin, anf. st. s. 641.
* A voyage round the world. London 1777, I. s. 693.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
