Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
PÅ8K-ÜN.
som gjordes år 1868 (1 till 7 november) af engelska krigsskeppet
Topaze under Commodore Purvis1. Det lyckades nämligen
skeppets läkare, Mr J. L. Palmer, att konstatera, att en njängd kolossala
stenstoder ännu funnos stående upprätt inuti vulkankratrarna och
i dessas granskap. Förut trodde man, enär ingen efter Beechey
sett sådana statyer stående, att de alla blifvit förstörda, och man satte
t. o. m. i början Palmers uppgifter i tvifvel. Epokgörande för vår
kännedom om ön var äfven, att det lyckades expeditionen att medföra
tvenne af dessa egendomliga statyer till London, der de nu räknas
till British Museums största märkvärdigheter. Undersökningen af ön
tyckes blott hafva sträckt sig till dess södra del, från Cooks bay till
vulkanerna Råna Kau, Råna Hau och Råna Roraka.
År 1868 skall ön äfven hafva blifvit besökt af en norsk sjökapten,
Peter Arup, som derifrån hemförde flere rätt intressanta etnografiska
föremål, dem han skänkt till Kristiania museum. Han såg äfven en
trätafla med inristad bildskrift, med lät den gå sig ur händerna. Han
är sålunda den förste, som sett £rof på dessa förut för missionärerna
obekanta taflor, och det var blott dessas enträgenhet, som förmådde
honom att afstå från fyndet till förmån för biskopen på Tahiti2.
Samma år skall äfven jesuitermissionären Frifáner hafva vistats
på ön under 6 dagar, och skall ön enligt hans uppgift då hafva haft
omkring 1,000 invånare.
För betydande bidrag till öns kännedom hafva vi att tacka den
expedition, som den chilenska kadettkorvetten 0’Higginsr kommendör
Goni3, gjorde dit i början af år 1870. Goda kartor, vigtiga
hydrografiska uppgifter, en mängd nya upplysningar om ön, dess inbyggare
och historia voro frukterna af detta besök. Af största vigt för
vetenskapen var dock medförandet’ till Chile af tre af de ofvannämnda
bildskrifttaflorna, så mycket mera som något bevis på så hög kultur
hvarken var eller är kändt från någon annan ö i hela Polynesien.
Den nu bekantgjorda upptäckten väckte ett utomordentligt uppseende
i hela den bildade verlden och föranledde en mängd misslyckade
tolkningsförsök och teorier. Den bestyrktes redan påföljande år af den
bekante ryske naturforskaren Miklucho Maclay*, hvilken om bord
1 Se härom Palmers berättelser i Illustrated London News 1869, s. 296
Proc. R. Geogr. Soc. 1870, s. 108—110; Journ. R. Geogr. Soc. 1870, s. 167—181, etc.
2 Enligt benäget lemnade meddelanden af Herr Schmeltjs, konservator vid
Etnografiska Riksmuseet i Leiden.
3 Viaje de instruccion de los cadetes de la Escuela Naval a la Isla de
Pascua... Santiago(de Chile 1870.
’4 N. von Maclay, Ueber die *Rohàu rogo rogo* öder die.Holztafeln von
Rapa-Nui. Zeitschr. der Gesellsch. f. Erdkunde zu Berlin. 1872, s. 79—81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
