Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
PÅSK-ÖN. 165
ofullständigt känd, för att de med någon säkerhet skulle kunna
angif-vas, dels hafva àp ingen särskild betydelse för denna uppsats.
Vulkanen Råna Aroi är 500 meter och Råna Kau 408 meter hög.
Stränderna äro branta, utom vid La Pérouses vik och Anakena-bugten
å norra sidan, Cooks vik och Hänga Piko-viken å vestra sidan och
större delen af södra sidan. Längs kusten af östra spetsen löper en
bergskedja. Det inre skall vara ett slättland, afbrutet af endast några få
höjder. Jordmånen skall bestå af rödaktig, vittrad lava, öfversållad
med svartaktiga pimstensblock. Utanför sydvestra udden med
vulkanen Råna Kau ligga två små holmar, den närmaste kallad Muta
Raukau, den fj armare, sopi egentligen lär vara två holmar, Mutu
Nui. Några andra små holmar ligga utanför vestra kusten.
Vatten finnes endast på några få ställen, t. ex. i kratrarna, der
regnvatten samlat sig, eller i några salthaltiga polar inuti landet.
Uppgifterna härom äro dock stridiga. Öfver hufvud taget tarfvar öns
både topografi och geologi en grundlig undersökning. Den bästa karta
som finnes är den* af ohilenerna 1870 gjorda, och på den äro alla
senare byggda, men den är dock i stort behof af revision. Mest
be-höfliga äro detaljkartor öfver vissa märkligare punkter. Förutom en
på-tagligen .omsorgsfull sådan öfver en viss del af vestkusteniLaPérouse’s
resa och en flygtig skizz àf stenbyggnaderna på Råna Kau i
rapporten om tyska karionbåten Hyänes besök, finnes ingenting gjordt för
fyllande af denna känbara brist.
Vegetationen saknar alla större träd. Pappersmullbärsträdet
(Brous-sonetia papyrifcra), af infödingarna kallad t »Mahute», som förr var
så nödvändigt för beredning af tapa, hinneiv blott en höjd af 2—3
fot. Något större blifver det s. k. Toromiro-trädet (sannolikt en
Edvoardsia), hvaraf infödingarna förfärdigade sina farkoster, klubbor, •
gudabilder, bröstprydnader och de märkliga trätaflor med ristad bild- ,
skrift, om hvilka längre fram skall talas. En buskformig Hibiscus
(»Hau»), en Dracœna (»Ti»), samt odlade bananer, batater, yams,
sockerrör, pisanger och taro gifva landskapet dess fysiognomi. De
»skogar», som Roggeveens följeslagare Behrens omtalar, hafva
åtminstone aldrig setts af någon europé. Uppgiftenl att stammar af
kokospalmer skulle finnas på ett ställe, har ej af någon senare bestyrkts.
En undersökning häraf voro af yttersta vigt för bedömandet af frågan,
huruvida existensvilkoren voro bättre under öns storhetstid, och af
orsakerna till dess förfall. För öfrigt är öns flora i stort behof af en
grundlig revision. ’ Öns läge midt i ostliga strömmar gör det ej
osannolikt, att en del af dess flora kan härstamma från Sydamerika,
1 Palmer. Journ. Geogr. Soc. 1870, s. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
