Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
PÅSK-ÖN.
medan en annan del måste antagas hafva följt med befolkningen från
de vestligare ögrupperna. En noggrann utredning af dessa
förhållanden vore äfven ur etnografisk synpunkt af yttersta vigt. Ett riktocK
hittills obrutet forskningsfält erbjuda kryptogamerna, särskildt lafvarna
och sötvattensalgerna i kratrarnas vattenreservoirer.
Djurverlden måste på eri så ’ liten ö vara svagt representerad.
Det enda inhemska däggdjuret är en råtta, som uppgifves vara
identisk med den å Polynesiens öfriga öar vanliga Mus setiger.
Fogel-verlden representeras blott af några få pdagiska arter. Eget nog
skall ön hysa en liten ödla, men jag betviflar, att den är till arten
känd. Dess förekomst bestyrkes emellertid af de för Påskön
egendomliga snidade bröstprydnader1 af trä i form af en reptilie, till
hvilken förebilden måste finnas på ön. Hafvets fauna omkring ön
torde vara i det närmaste okänd.’ Af insekter omtalar Palmer2
två dagfjärilar samt dessutom flugor i allt annat än angenäm myckenhet.
Loppor säger han skola förekomma i myriader i en grotta vid
Ana-kena-viken. Myriapoder (»tusenfotingar») -finnas, men han tillägger,
att inga samlingar ur öns djurverld gjordes3. Af huru stor vigt en
vidgad ’kännedom af öns fauna kan vara äfven för etnografien, se vi
bäst af. A. R. Wallace’s undersökningar rörande djurverlden å de
malajiska öarna.
Öns egentliga namn uppgifves mycket olika. Cook nämner ej
mindre än tre, Tamareki, Teapy4 och Whyhu. Det sistnämnda
är tydligen detsamma som*Forsters Waihu och senare författares
* (Palmer, Pinart m. fl.) Vahio och ej namn på ön, ’utan på en viss
lokal vid sydkusten. Ett annat namn är det af Palmer först införda
Rapa-Nui, • hvilket betyder * Stora Rapa» till skilnad från Rapa-Iti,
»Lilla Rapa», hvarmed betecknas Rapa eller Oparo (i SO från Tahiti),
hvarifrån också sägnen låter de första invånarna på Påskön hafva
invandrat. Namnet Rapa-Nui förnekas deremot bestämdt af infödin-
1 Sådana finnas t. ex. i M. Bertins dyrbara etnografiska samling i Paris,
och en i Kjöbenhavns museum.
,2 Journ. Geogr. Soc. 1870, s. 169.
8 Och dock låg H. M. S. Topaze hela sju dagar vidön, således längre än
något annat med vetenskapliga krafter utrustadt fartyg, som någonsin varit
der. Denna försumlighet kan endast derigenom anses försonad, att man
hemförde två statyé*r till England.
* Annales de Voyages 1870, Janvier, s. 114, har *Teahy.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
