Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4-6 - Påsk-ön, af Hjalmar Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
PÅ8K-ÖN.
från att igenkännas. Den senaste tyska expeditionen lyckades erhålla
två . sådana peruker, hvilka väl uppgifvas vara de enda återstående
på ön, men man må hoppas, att en rikare utrustning med begärligt
bytesmaterial skall kunna locka fram ännu någon af dessa för
öbornas sociala förhållanden så betecknande förklädnader. Huruvida de
ofta förekommande förbindelserna mellan flere- män och en qvinna
böra betraktas såsom verkliga äktenskap, såsom fallet är hos vissa
andra folk (något liknande förekommer t. ex. på Marquesas-öarna),
eller såsom blott och bart ett fritt förhållande mellan ogifta, är af de
hittills tillgängliga uppgifterna ej fullt klart. Det säkra är, att
disproportionen i antalet, af män och qvinnor varit allt annat än
gyn-sam för ersättandet af den betydande minskning i folkmängd, som
yttre omständigheter vållat.
A andra sidan har det ringa antalet af qvinnor förskaffat dem
en jemförelsevis gynnad ställning. Om också detta förhållande mera
är beroende af ett slags raritetsvärde, är det dock alltid förtjent af
erkännande och bidrager i sin mån att ställa Påsköns befolkning ett
trappsteg högre än de flesta andra polynesiska folk.
Men Påsköns invånare kunna framvisa andra drag, som
oomtvistligt hänvisa på en högre intellektuel utveckling än de öfriga
folkens. Främst af allt kommer då, att de’ t. o. m. bragt det så långt,
att de uppfunnit ett slags bildskrift, ett formligt system af tecken, för
att åt efterverlden bevara minnet af vissa tilldragelser eller legender.
Äran af att hafva fäst uppmärksamheten på tillvaron af dessa inom
hela Polynesien allenastående bevis för så hög utveckling tillkommer
missionärerna, om de också, såsom vanligt, hafva på sitt samvete att de
vållat förstörelsen af en mängd af dessa urkunder; och för den första till
Europa komna notisen om detta vigtiga fynd hafva vi att tacka den
sedan lång tid tillbaka i Santiago de Chile bosatte tyske naturforskaren
Philippi1. Det var den chilenska korvetten 0’Higgins, som efter sitt
besök vid Påskön 1870 bragte prof af denna bildskrift till det under
Philippis ledning stående museet i Santiago. Sedermera hafva nya
meddelanden gjorts af andra besökande, öch en hel litteratur af
tolkningsförsök har uppstått, utan att man dock ännu lyckats reda saken.
Någon »Rosette-sten», sådan som den hvilken bragte ljus i det
mörker, som höljde de egyptiska hieroglyferna, har ej anträffats och
kommer ej beller någonsin att träffas på Påskön. Så långt som till en
vidare utveckling af bildskriften, till något, som närmar sig
bokstafs-skrift, kom man aldrig på denna lilla ö. Fullkomligt hopplöst att
1 Philippi, Ein inschriftliches Denkmal von der Oster-Insel. (Schreiben an
Dr Bastian). Zeitschr. der Gesellsch. f. Erdkunde zu Berlin. V. 1870, s. 469,
470. Taf. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
