Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den svenska expeditionen till Grönland år 1883, af A. E. Nordenskiöld - III. Isvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅR 1888.
D:r Berlin \
Sergeant Kjellström,
Andre styrman Johannesen,
Matrosen Andersson,
Matrosen Jonsson,
Fångstmannen Sevaldsen,
Fångstmannen Kræmer,
Lappen Lars Tuorda,
Lappen Anders Rossa.
Under de första dagarna medföljde derjemte direktör Hörring,
»Utligger» Oisen och de flesta af Sofias officerare och besättning,
äf-vensom de. eskimåer, som från Egedesminde. följt oss som lotsar eller
som besättning på direktörens slup. Dessa hjelpte oss att transportera
vår utrustning öfver den närmast land belägna, mest svårtillgänglig!
delen af inlandsisen.
Vid rekognoscering på morgonen den 5 juli visade det sig, att
det var alldeles omöjligt att fortsätta rakt öster ut. Det var tvärt
om nödvändigt att återvända ungefär samma väg, vi kommit, till
gran-skåpet af iskanten och att sedan följa dess sluttning mot norr eller
nordost, tills en något sånär »framkommelig» väg till det inre träffades.
Äfven på denna väg var isen genomskuren af djupa klyftor och
raviner, hvilka vi dock, så manstarka, som vi ännu voro, lätt kunde
passera. Vi bunno derför under dagens lopp ett godt stycke framåt
och uppslogo slutligen vårt tält nära en i isen utskjutande landudde,
på en höjd2 af 240 meter öfver hafvet. Här lemnade eskimåerna oss>
och" det oaktadt färden ännu mera liknade ett muntert jagtparti, än
en allvarlig och farlig geografisk expedition. Det blef dock snart
annorlunda, då våra följeslagare återvändt méd alla mindre
nödvändiga lyxartiklar och läckerheter de medfört, och vi blifvit hänvisade
till det, vi sjelfva kunde släpa fram.
1 Ursprungligen hade d:r Berlin för afsigt att endast medfölja under de
första dagarna af isfärden, men vid andra raststället på isen erbjöd han sig att
medfölja hela tiden. Då jag med tacksamhet mottog detta anbud, gick han
under natten tillbaka till fartyget för att hemta nödiga reservkläder, sitt kirurgi&ka
bestick och den förstärkning i medicinförrådet, som tillgång till läkare kunde
erfordra, och infann sig åter följande morgon vid tältet för att på allvar ansluta
sig till expeditionen. Det lugn och den raskhet, han ständigt visade, äfvensom
den trygghet tillgång på läkare skänkte vår lilla expedition hafva utgjort ett
väsentligt vilkor för dess lyckliga utgång.
3 Höjderna bestämdes genom att jemföra observationer på 3:ne
aneroid-barometrar med iakttagelser, som samtidigt gjordes i Egedesminde på en af mig
der qvarlemnad ypperlig sjöbarometer. Jag har dock ännu ej medhunnit den
nog*granna beräkningen, och de här angifna talen komma derför att underkastas
mindre väsentliga förändringar. De äro öfver hufvud taget något för låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
