Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den svenska expeditionen till Grönland år 1883, af A. E. Nordenskiöld - III. Isvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅB 1883.
bestående af en mängd olika mikroskopiska växter, af hvilka en del
äfven finnas spridda utom lerslammet på sjelfva isen, och hvilka, så
obetydliga de än synas vara, helt säkert spela en ytterst vigtig rol
i naturens hushållning, i dePde genom sin mörka fárg vida kraftigare
än den blåhvita isen absorbera solens värmestrålar, och sålunda
bidraga till istäckets förstörande och hindra dess utbredning. Vi hafva
sannolikt dem i ej ringa mån att tacka derför, att det ishölje, som
en gång täckt den Skandinaviska halfön, bortsmält. Jag undersökte
redan då detta isstofts uppträdande i geologiskt hänseende och visade:
1. Att detsamma icke kunde hafva blifvit nedsköljdt från
bergshöjderna vid glacierens sidor. Det förekom nämligen jemnt fördelädt
på en vida större höjd än de vid glacierbrämet belägna bergen, i lika
mängd på topparna af iskullarna som på deras sidor eller i dalgångarna
emellan dem.
2. Att det hvarken af vattenströmmar blifvit spridt på isens yta,
eller med isen pressats upp från hypotetiska bottenmoräner.
3. Att denna lera derför måste utgöra ett luftsediment, hvars
hufvudbeståndsdel antagligen är terrestriskt dam, som med vinden
blifvit spridt öfver inlandsisens yta.
4. Att kosmiska beståndsdelar måste ingå i detta sediment. Det
innehöll nämligen stoftfint, med magnet utdragbart, metalliskt jern,
som för blåsrör ger reaktion på kobolt (och nickel). Härigenom fick
detta märkliga stoft, som jag benämnt kryokonit (= festoft), ett mycket
stort intresse i vetenskapligt hänseende, i synnerhet som den
kosmiska, d. v. s. den från verldsalltet stammande beståndsdelen i
detsamma torde vara ganska betydlig.
Äfven senare forskare, som besökt inlandsisen, hafva iakttagit
detta stoft, ehuru på ställen, der inlandsisen varit omgifven af
betydande bergshöjder, och der derför en nedsköljning från dessa
varit tänkbar. De hafva derför, utan att fasta något vidare afseende
på prof. Berggrens och mina undersökningar 1870, ej egnat frågan om
ursprunget till detta stoft någon vidare uppmärksamhet, och ej heller
hafva de prof, som sedan dess hemförts af den grönländska
inlandsisens flora (af d:r N. O. Holst från Sydgrönland 1880) varit
synnerligen omfattande. Nu hemför d:r Berlin från en mängd olika lokaler
isväxter, hvilka helt säkert komma att lemna nya vigtiga bidrag till
is- och snöflorans kännedom, och jag för min del har underkastat
mina första uppgifter om kryokoniten eller isslammet en ny pröfning.
Denna bekräftar fullkomligt mina äldre iakttagelser. Öfverallt, der
snön från föregående vinter bortsmält, är ett fint, grått, såsom fuktigt
holm 1883. I en senare uppsats uti samma arbete finnes äfven en utförlig
redogörelse för kryokonitens eller isslammets betydelse i geologiskt hänseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
