Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Den svenska expeditionen till Grönland år 1883, af A. E. Nordenskiöld - IV. Återresan. Färden längs Grönlands ostkust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA EXPEDITIONEN TILL GRÖNLAND ÅR 1888. 251
sök att forcera det isband, som jàg antog äfven här slutligen skulle
möta, och som äfven verkligen mötte oss ungefär 20’ från land.
Drif-isen var, sedan dess tätt packade ytterkant passerats, temligen
»fram-kommelig». Den bestod af jemna, ej hopskrufvade isflak, hvilka
höjde sig endast några få fot öfver vattenytan och sällan hade mer
än trettio till fyratio fot i genomskärning. Här och der funnos stora
isberg. Närmast landsidan begränsades isbandet återigen af en tätare
kant, efter hvilken en så godt som isfri kustränna, 3—4’ bred, vidtog.
Vattnet var här smult som i en dam, så att man öfverallt kunnat
lägga till vid stranden med båt. Kustbergen gingo på de flesta
ställena ut i hafvet med nästan tvärbranta sluttningar, utan något lägre
gräsbevuxet underland.
Midt emot det ställe, der jag brutit mig igenom, sågs en öppen,
grund bugt skjuta in i landet. Jag ville till en början ankra på detta
ställe för att der, innan det blef för sent på dagen, taga några
solhöjder, men vid framkomsten visade det sig, att bugten ej kunde
lenina något skydd för fartyget, och att den, till följd af hafvets djup
och bottnens beskaffenhet, ej ens bildade en användbar ankarplats.
I alla fall landsteg jag här jemte expeditionens vetenskapsmän för
några timmar, x hvarjemte jag utsände några man att från
bergstopparna rekognoscera den närbelägna kusten och se till, om ej en
verklig hamn funnes i granskapet. Alla man voro åter om bord kl. 4;
vetenskapsmännen med en öfver förväntan rik skörd från de branta,
men på sina ställen med en yppig vegetation betäckta
bergsluttningarna; rekognoscörerna med det välkomna besked, att en efter
utseende utmärkt god, för vind och drifis skyddad hamn fans alldeles i
granskapet. Jag ångade genast dit och fälde ankar derstädes kl. 6
e. m. Det var en vacker, i flere armar delad fjord, som endast
genom en mycket smal mynning stod i förbindelse med hafvet, och
som i* sitt inre på många ställen erbjöd ypperliga och väl skyddade
ankarplatser. Äfven vid Skandinaviens på goda hamnar så rika
kuster skulle derina räknas bland de allra yppersta. Hans Maj:t
konung Oscar har benäget medgifvit, att den får uppkallas efter honom.
Det är den första hamn på Grönlands ostkust söder om polcirkeln \
der. fartyg under de senaste århundradena ankrat. Om Kap Dan
skulle vara det gamla Herjolfsnäs, så skulle Konung Oscars hamn
kanske motsvara den vid Herjolfsnäs belägna, af Ivar Baardsön
omtalade hamnen Sand, »allmänt begagnad af nordmän och köpmän». Att
nordmännen någon gång varit här antydes af tvenne på bergshöjderna
1 Norr om polcirkeln af Grönlands ostkust flerstädes ganska lätt tillgänglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
