Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
genom, de varägiska furstarnas eröfringar och Novgorods handelsförbindelser.
Mot söder började ryssarnas utbredning först sedan det tartariska riket
blif-vit störtadt i medlet af 1500-talet. Tsarerna råkade derefter i en följd af krig
med sina vestra grannar, och behofVet af krigsfolk, som de då sökte fylla
genom upprättandet af ett slags adlig rusttjenst, förde först dertill, att
bönderna tvungos arbeta åt adeln och slutligen till att de fästes vid jorden
såsom lifegne. En följd häraf blef åter, att bönderna i mängd flydde ut i
stepperna söder ut, der genom blandning af ryska flyktingar och tartarer
de stora kosacklägren uppkommo, hvilka, från att vara tillflyktsorter för
tsarernas fiender, småningom gjordes till den ryska odlingens förposter mot
söder.
Tal. omnämnde äfven den ryska kolonisationen i Sibirien, som, grundad
genom djerfva äfven ty rare, hvilka såsom agenter åt enskilda pelshandlare
genomströfvade landet, sedermera upprätthållits väsentligen genom deportation.
Ehuru ryssarna nu utgöra större delen af Sibiriens befolkning, kunna de
dock icke öfverallt konkurrera med de infödda stammarna; särskildt gäller
detta burjäfer och jakuter, hvilka förstå att bättre sköta sitt jordbruk än
ryssarna samt till följd deraf äro välmående och flerstädes anses såsom
ortens aristokrati. Det händer derför, att de ryska kolonisterna antaga deras
språk och läfven deras hedniska religion. Äfven kineserna uppträda såsom
svåra medtäflare till ryssarna i Amurlandet och på Sibiriens sydgräns.
Slutligen påpekade tal. den egendomliga rörelse mot öster, som efter
lif egenskapens upphörande yppats inom den ryska bondbefolkningen.
Bonden, öfverlemnad åt sig sjelf, har nämligen icke visat sig ega förmåga att
rationelt sköta sin jord. Denna har blifvit allt mera utsugen, och armodet,
till följd deraf stort, har än ytterligare ökats på grund af de olämpliga
skatteförhållandena. Derför sträfvar den ryske bonden öster ut, der han
väntar sig finna ny, fet jord, en sträfvan, som regeringen dock på
mångfaldigt sätt, ehuru ofta förgäfves, sökt hindra.
Resumé de la séance du 16 février 1883.
President: M. le Dr O. Montelius.
La Société, adoptant une proposition faite au Bureau par le baron
Nordenskiöld, décide à 1’unanimité de décerner la médaille de la Vega de
cette année à M. H.-M. Stanley, en témoignage de son estime et de son
appréciation toute spéciale des vastes et périlleux voyages de découverte
en-trepris par cet intrépide explorateur sur le continent africain. Le president
est chargé de faire connaitre à M. Stanley la décision de la Société.
M. le Dr Hj. Stolpe donne ensuite une conférence sur les conditions
ethnpgraphiques des iles du Pacifique. Il aborde cette fois-ci la Polynésie
oriehtale, et spécialement 1’lle de Päques.
Enfin, M. H. Hjärne, professeur »docent», communique quelques
notices sur la colonisation russe en Europé et en Asie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
