Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7-8 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
XXIII
ouvert qui s’étend le long de la cöte. L/orateur tient à signaler cette cir
constance, par la raison que Ton a voulu trouver, dans 1’insuccès de
1’ex-pédition de la Dijmphna, une preuve contre sa manière de voir sur la
na-vigabilité de la Mer de Kära.
La Société décide ensuite d’accorder la bourse dite de la Vega, fournie
par le fonds de la Vega, å M. le Dr Hjalmar Stolpe, qui a recu
Tautori-sation du Roi de prendre part, en vue d’études ethnographiques, à T
expedition actuelle de la frégate suédoise la Vanadis autour de la terre. Le
mon-tant de cette bourse est de 2,110 francs.
Sammankomsten den 16 november 1883.
Förhandlingarna leddes af ordföranden, dr O. Montelius.
Ordföranden meddelade vid sammanträdets början, att dr O. Dickson
till honom uttalat sin tacksägelse för det telegram, sällskapet vid föregående
sammankomst till honom afsändt, samt tillkännagaf derefter, att sällskapet
genom döden förlorat. sin utländske ledamot dr S. C. J. W. van
Musschen-broek i Leiden. Dr Stolpe egnade några ord åt den aflidnes minne och
tolkade hans förtjenster om särskildt den etnografiska vetenskapen.
Ordföranden föredrog derefter tvenne förslag till ändring af sällskapets
stadgar, det ena (§ 8 mom. 1) gående ut på att utbyta maj sammankomsten,
såsom vanligen fåtaligt besökt, mot en sammankomst i september, det andra
(§ 8 mom. 3) afseende att bereda sällskapet fria händer att när som helst
fatta beslut angående utdelandet af Vegamedaljen och Vegastipendiet, hvilket
enligt stadgarnas nuvarande lydelse ej kan ske annat än .vid
aprilsammankomsten. Båda dessa förslag förklarades hvilande till sammankomsten i
december.
Dr Stolpe förevisade derefter åtskilliga etnografiska föremål och
orna-mentsafbildningar från Borneo, Gelebes, Salomo-öarna, Nya Britannien m. m.
Han fäste dervid uppmärksamheten på, att typernas utveckling *och
förvandling särskildt blifvit beaktade af de nordiska arkeologerna, och att, ehuru
det • ej på grund af de etnografiska museernas relativa ofullständighet, för
närvarande vore möjligt att inom den allmänna etnografien framställa så
fullständiga serier som de, hvartill de arkeologiska museerna lemnade
material, en liknande typutveckling, särskildt inom naturfolkens ornamentik,
flerstädes kunde uppvisas. Såsom exempel härpå förevisade tal. spjut från
Nya Britannien, hvilka i nedra ändan voro förlängda med benpipor af
men-niska eller kasuar; dessa ben hade å andra spjut blifvit afbildade i sjelfva
träet under en allt längre gående förvandling af sjelfva urtypen, så att man
på de sista i serien omöjligen kunde igenkänna densamma utan de
mellanliggande leden. Samma fenomen framträdde äfven i vissa ansigtsbilder
å spjut från Salomo-öarna och menniskofigurer å sköldar från Borneo och
Celebes /samt för öfrigt på de mest skilda delar af jorden, såsom Guiana,
Nya Guinea, Hervey-öarna m. fl. Häraf framginge, att man i en mängd
fall kunde härleda ganska högt utbildade lineära ornament ur ursprungligen
tydliga och direkt från naturen lånade organiska bilder. Deremot ansåg
tal., att denna typernas transformation måste med största försigtighet
begagnas såsom ledtråd för tidsbestämningar; det vore allt för möjligt, att en
typs ursprungliga form bibehållits, medan dess stilisering samtidigt pågått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
