- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
72

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då kölden och blåsten äro värst och icke ens eskimåerna våga lemna
sina snöhyddor. I stället för att hafya fått nog af sådana mödor,,
längtade han efter nya och sträfvade efter ett ännu större mål.
Nordpolstanken fattade honom med oemotståndlig trollkraft, och han
ansåg sig af försynen kallad att resa stjernbaneret på nordpolen.
Vägen hade hans landsmän redan anvisat: Smiths sund. Så mycken
entusiasm, ihärdighet och uppoffring kunde icke undgå att omsider
tända hans landsmäns sinnen. Ar 1871 utrustades under hans
ledning den expedition, hvarom här är fråga, och hvilken som bestämdt
uttaladt syfte hade sig föresatt nordpolens uppnående.

Det förefaller besynnerligt, att han blifvit tadlad derför att han
endast afsett detta mål och mindre de vetenskapliga forskningarna
der bredvid. Hall måste framför allt följa sin instruktion, hvilken
gick ut pä att tränga så långt mot norden som möjligt och utvidga
verldskartan, icke att samla foglar och insekter, hvilka samlingar —
som bekant — i polartrakterna, der man måste begagna hvarje
lägenhet att komma framåt, endast kunna göras under de särskilda
uppehållen och vanligen endast på det lilla området kring
vinter-stationerna. Härtill hade han fått särskildt kompetenta personer med
sig. Hall sjelf, ehuru från början icke vetenskapligt bildad, hade^
mycken arktisk beläsenhet, egde astronomiska och nautiska insigter,
visste öfver hufvud mer än han ville låta påskina och hade det
nödvändigaste af allt: en arktisk erfarenhet som få. Med sin brinnande
ifver var ingen lämpligare än han att leda ett sådant företag. Hans
död visade bäst, att med honom flydde, så att säga, expeditionens
själ. Hans efterföljare Nares har vetat uppskatta hans förtjenster.
Den lysande engelska expeditionen hade med en förbindlighet, som
Amerika ej skall glömma, från England medfört en metallplåt, som
den 13 maj 1870 i närvaro af 24 officerare och män och under
upphissande af den amerikanska flaggan upprestes vid sidan af hans
i^raf. Pä plåten läses, att den »är egnad minnet af Hall, som offrade
sitt lif för vetenskapens framåtskridande, af britterna, hvilka, följande
hans fotspår, dragit fördel af hans gjorda erfarenhet.» Vi göra oss ett
nöje af att återgifva orden på engelska: »Sacred to the memory of
IL, who sacrifieed hisiife in the advancement of Science, this tablet,
has been erected by the British Polar Expedition of 1875, who
fol-owing in his*footsteps have profited. by his experience.»

Af hans förmenta brutalitet har ingen af Polaris’ besättning sett
det ringaste eller kunnat säga ett ord derom. Han var som en fader
för icke allenast den af honom upptagna eskimåfamiljen Joe, utan för
oss alla. Ett öppet bref till Polaris’ manskap under öfvervintringen
slutar han sålunda: »jag behöfver icke försäkra eder om, att eder be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free