Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärden tilltalade oss Hall: ännu vore det tid att afstå, han förde
oss till stora faror, der vi kunde sätta lifvet till. Ingen tvekade. Jag
kan knappt uttrycka nog förvåning öfver, att man kan förutsätta,
<Iet vi låtit bestämma oss af en högre sold — sjöfolk pläga just icke
vara kända för girighet. Om någon af oss tänkt ditåt, kan jag
naturligtvis icke veta, men när jag tror, att så icke var förhållandet,
har jag, som sällskapat med kamraterna under hela resan, väl rätt
att blifva lika mycket trodd på mina ord, som den, hvilken på långt
afstånd och utan att känna en enda af oss framkastar en sådan
beskyllning. Att hinna till nordpolen och höra till de förste, som sett
densamma, kan ju vara en tanke, som kommer en sjömans hjerta
att klappa lika fort som en vetenskapsmans eller en marinoiTicers.
Om disciplinen om bord har mycket blifvit sagdt. Anlända till
Amerika, bestormades vi först af tidningsreferenter och undergingo
sedan, inför sjöministern i Washington, livar och en särskildt ett
noggrant förhör, hvarunder hvarje liten omständighet under resan
fram-drogs och kommenterades af än den ene än den andre. Åtskilliga
struntsaker, som inträffa under hvilken arktisk färd som helst, skulle
dervid *komma* i dagen; jag gitter ej ens omnämna dem. Ingen
familj, ingen expedition, saknar sina små misshälligheter, men hvar och
cn med erfarenhet vet, huru lätt de förintas vid hemkomstens glädje
och de mödosamt vunna resultatens harmoni. Jag vågar säga, att
på de sjutton år, jag sammanlagdt’ varit till sjös, jag bevittnat mera
uppståndelse på två månader, än hvad som skedde hos oss under
expeditionens hela fortvaro. Vår förste maskinist, den mångpröfvade
ingeniör Schuman, betygade under förhöret detsamma; »jag har aldrig
varit om bord på ett fartyg», sade han, »hvarest det funnits så
mycken samstämmighet som på detta fartyg. Vi hade litet mera
frihet än ombord på North-German-linien. Nämda friheter kunde
med-gifyas derföre, att vi voro ifrån frestelser på land, sådana som
kunna möta på North-German och andra ångfartygs linier». Förste
styrmannen Chester vittnade: »Disciplinen på skeppet var af första
sort under kapten Halls lifstid. Efteråt var disciplinen under den
första vintern mycket god. Jag kan icke erinra mig hafva gifvit
någon man på skeppet en order, som icke utfördes raskt och villigt,
utan någon tvekan, allt ifrån den stund vi lemnade Washington. Det
var* så god disciplin, som någonsin iakttagits på ett hvalfångstfartyg.
Vi hade en särdeles god besättning, så god, tänker jag, som
någonsin kommit till de arktiska nejderna. Det var just de män, som
be-höfdes för en dylik expedition.» Jag tillåter mig ytterligare anföra
ett par ord ur samme mr. Chesters loggbok från december 1871:
»Våra sjömän äro ett arbetsamt folk. Gå in i deras rum hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
