- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
78

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara »banbrytande». Han hade af denne rekommenderats hos
regeringen i Washington. Under honom tjenstgjorde herr Meyer, född
preussare, men naturaliserad amerikan, som meteorolog och mr. Bryan,
helt ung, som astronom. I sin äfven på svenska öfversatta bok: »I
höga Norden» kallar Fr. v. Hellwald Bessels »den otvifvelaktigt mest
framstående medlemmen af expeditionen». Mot detta försök att rycka
lagern från Halls, ledarens, hufvud, för att öfverlemna den åt en medlem
af hans expedition, få vi på det allvarligaste protestera. Härmed
hafva vi naturligtvis icke yttrat något förklenligt om d:r Bessels
vetenskapliga förtjenster, både i allmänhet och särskildt under denna
expedition, hvilka vi sakna insigt att bedöma, men om hvilka vi från
många kompetenta håll hört varma loford. Hans om vår färd utgifna
bok, af hvars yttranden det dock finnes ett, som vi här nedan skola
våga att något modifiera, är både sakrik och väl skrifven och vittnar
framför allt om ett mod och en hänförelse, värde en sann krigare
och så mycket mera beundransvärda, då det, såsom här, gälde ett
vetenskapligt fälttåg.

Om vi nu betrakta det geografiska eller kartografiska resultatet
af de fyra forskare, Kane, Hayes, Hall och Nares, hvilka genom Smiths
sund sökt framtränga till polen, och granska de af dem upprättade kartor,
är det synnerligen intressant att se, huru hvarje efterföljande bygger
på den föregående och ständigt ökar eller beriktigar de ernådda
resultaten. Redan 1587 *hade Davis trängt långt norr om farvattnet,
som bär hans namn. Ar 1G1G seglade BafTin till slutet af viken, som
är uppkallad efter honom, och trodde sig se, huru landet slöt sig
tillhopa om densamma. Sedan vågade man sig på många år icke ens
så långt, ännu mindre längre upp, och. det ehuru angränsande
sydligare farvatten oupphörligen besöktes af hvalfångare, och deras byte
der nere allt mera började minskas. Baflin hade nämligen råkat ut för
det oförtjenta missödet att anses hafva kommit fram med
»skepparhistorier», och det har varit våra dagars forskning förbehållet att
konstatera riktigheten af hans uppgifter och den stora nautiska
skicklighet, hvarom de bära vittne. Efter hela två hundra år besökte
ändt-ligen är 1818 Sir John Ross de båda uddarna, som begränsa
Smiths-sundets vattenränna, den vestra Kap Isabella på Ellesmere land och
den östra Kap Alexander på Prudhoe land. Men det var först 1852,
som Inglefield genom att tränga bortom dem förkunnade, att en ny
stor vattenväg var funnen till polen.

Medan engelsmännen voro sysselsatta med forskningarna efter
Franklin och nordvestpassagen, utvalde amerikanerna denna nya viig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free