Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland tidningsuppsatserna en anonym, med titeln: »Namn förkläd ning
eller gamla och nya namn» (i Nya Dagligt Allehanda 1880: n:r 280
och 282 samt 1882: n:r 2-i).
Såsom källskrifter vid studiet af de svenska ortnamnens härkomst
och betydelse har man att anlita i första rummet diplomatarierna
från vår medeltid, der kunskap vinnes om ordens gamla former, utan
hvilleen all vetenskaplig onomatologi är en omöjlighet. Vi påminna
härvid särskildt om »Svenskt diplomatarium» (påbörjadt 1829 af
G. Liljegren och sedan fortsatt af B. E. m. fl.), hvilket
for närvarande utgifves i tvenne serier, den gamla till datum omfatr
tande urkunder för åren 817—1350, den nya (som utgår ifrån år
1401 och redigeras af C. Si [feers tolpe)f. n. hunnen till 1412.
Genom sina vidlyftiga ortregister (tyvärr saknas dock sådana ännu till
de af Liljegren utgifna båda första delarna) är detta arbete ett
käll-verk med de rikaste flöden. Äfven »Diplomatarium Dalekarlicum»
(utgifvet af C. G. Kröriingssvärd och J. 1842—53) är försedt
•ned värdefulla namnregister till handlingar för tiden 1248—1560.
Vidare höra hit såsom särdeles vigtiga den af N. A. Kullberg
utgifna samlingen »Svenska riksarchivets pergamentsbref 1351—1400», —
n»ed ett registerband (1872. 8:o), hvaraf s. 1—168 utgöra ett ortregister,
af största vigt för här omhandlade vetenskap — äfvensom det af V. G.
Granlund (från 1861) utgifna* »K. Gustaf I:s registratur», af hvilket hittills
utkommit d. 1—9: i, en hvar af de färdiga delarna försedd med register.
Af särskild betydelse för Stockholms topografi och dess
lokalnamns historia är »Stockholms stads jordebok», utgifven af H.
brand. Det är att beklaga äfven i afseende på detta arbete, att den
1876 utgifna första delen ej försetts med register.
Men utom nämnda urkunder behöfver onomatologen såsom
grundval för undersökningar äfven anlita förteckningar öfver nutida
ortnamn (onomatologiska lexika). Vår litteratur har att uppvisa åtskilliga
sådana. Med förbigående af landskaps- och ortbeskrifningar,1 af hvilka
en och annan (undantagsvis!) är försedd med ortregister, tillåta vi
085 påminna om följande: »Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon
öfver Sverige» (8 delar; 1858—70. st. 8:o), C. M. Rosenberg,
»Geo-grafiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige» (1881—83. 8:o), Höjer,
»Sverige, topografi6k-statistisk beskrifning» (3 delar; 1872—83. 8:o)
1 För en fullständig kännedom af dessa hänvisas läsaren till en värdefull
uPP»ats af R. Tengberg: »Om vår topografiska litteratur» (i Svensk Tidskrift för
htteratur, politik och ekonomi, utgifven af IL 1870: s. 401—498).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
