Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanställes med gaeliska braigh, topp, bergshöjd, iriska brigh,
kulle, ett ofta förekommande keltiskt ortnamn. Förf. glömmer
emellertid, att den allmänt kända svenska biformen brink, som ej förlikes
med de uppgifna keltiska ordformerna, leder spåret mot ett helt annat
etymon. Den lilla uppsatsen, som innehåller mycket beaktansvärdt,
vimlar, ty värr, af grofva tryckfel, hvarför misstroende, eller åtminstone
iorsigtighet, tillrådes i fråga öm de keltiska ordformerna, sådana de här
föreligga.
10. T eng b er g t R. Om den äldsta territoriala indelningen och
förvaltningen i Sverige. 1*. Akad. afh. (Upsala). Sthlm 1875.
. 80 s. 8:0.
Detta värdefulla arbete af den 1877 bortgångne lofvande
häfda-forskaren hann aldrig att fortsättas. Sådant det föreligger, omfattar
det tiden 1250—1350, eller den egentliga folkunga-regenjtiden, och
utgör en på urkunder grundad öfversigt af Sveriges äldsta indelning i
land, stift, lagsagor, städer, härad, socknar, byar m. fl. Särskildt äro
sid. 7—25 genom ,der anförda gamla namnformer af vigt för den
geografiska onomatologien. Arbetet utgör, i anseende till den behandlade
tiden, ett slags inledning till Styffes »Skandinavien under
unionstiden» (se n:r 11, sid. 125 här ofvan).
20. Falkman, A Ortnamnen i Skåne. Lund 1877. 284 s.. 8:0.
(Sid. 1—100 utgåfvos äfven såsom akad. afh. med titel »Bidrag
till en etymologisk granskning af ortnamnen i Skåne.»)
Ett särdeles omfattande arbete inom den svenska onomatologien.
Den befintliga litteraturen i handskrift och tryck är omsorgsfullt
begagnad, och det hela utgör den hittills vidlyftigaste och
värdefullaste monografien öfver ett landskaps ortnamn. Forskaren i svensk
ortnamnslära finner här många .vigtiga spörsmål besvärade, hvilka
för honom förkorta vägen till målet. Högönskligt vore, att vår
litteratur snart kunde lyckliggöras med lika goda arbeten till upplysning
af andra landskaps geografiska namn.
21. Lundgren, M. F. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige.
(I Göteb. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles Handl. Ny följd,
h. 10.) Göteb. 1878. 86 s. 8:o.
Innehåller en kritisk behandling af de talrika med gudanamn
sammansatta ortnamnen i Sverige och utgör en högst värdefull insats
både i språkligt och historiskt hänseende. Författaren följer med
vetenskaplig skarpsynthet de ofta nästan utplånade spåren af den gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
