Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsatron och behandlar i särskilda kapitel hvar och en af de vigtigare
gudarna och gudinnorna. I afseende på de hit hänförliga ortnamnen
inom Norrland, som märkvärdigt nog af författaren underskattats,
finnes ett värdefullt tillägg af J. Nordlander (se här nedan n:r24).
22. Djurklou, G. Om svenska ortnamn, stälda i samband med
historiska och kamerala forskningar. (I »Nyare bidrag till
kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif», bd 1: n:rll.
Sthlm 1880. S. 545—65. 8:o.)
Denna uppsats, hvilken i form af föredrag illustrerade
landsmålsföreningarnas 3:dje årsfest i Upsala (den 7 nov. 1879) är på en gång
en varmhjertad väckelse till företagande af onomatologiska
undersökningar och tillika en ledtråd för sättet att gä till väga vid
utforskandet af dithörande företeelser. Vi skulle vilja rekommenclera
skriften såsom en propedeutik för alla, som vilja befatta sig med svensk
geografisk onomatologi.
23. Möller, P. v. Strödda utkast rörande svenska jordbrukets historia.
Sthlm 1881. S. 7—19 (»våra ortnamn») och flerstädes. 8:q.
En förtjenstfull, om ock ej fullständig statistik öfver de ord, som
ingå såsom sammansättningsled i våra lokalnamn. Naturligt nog
söker man — alldenstund författaren har en grupp: »ortnamn lånade
af naturföremål», samt en annan: »ortnamn lånade af växter» — i
detta kapitel också en grupp: »ortnamn lånade af djur», men någon
sådan nämnes icke, oaktadt djurnamn, såsom ulf, ross, mar, häst,
elg, svan och mångfaldiga andra, ingå i talrika ortnamn.
24. Nordlander, J. Minnen af heden tro och kult i norrländska
ortnamn. (I »Redogörelser för allmänna läroverken i Hernösand
och Örnsköldsvik läsåret 1880—81.») Hernösand 1881. 25 s. 4:o.
Man finner i detta’ arbete, att de norrländska landskapens
ortnamn (särskildt har författaren användt material frän Ångermanland,
Medelpad, Jemtland och Helsingland) ej äro så blottade på minnen
från hedendomen, som man länge ansett. Så t. ex. säger Montelius\
att ortnamn; som bildats af hedniska gudanamn eller tala om gamla
blotställen, mycket sällan träffas norr om Dalelfven. Författaren
lem-nar oss med denna skrift bevis, att ej ens Angermanelfven kan sägas
ntgöra gränsmärket. Arbetet är ett vigtigt tillägg till M. Landgrens
ofvannämnda skrift (se n:r 21). *
* »Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar», d. 1, s. 347. Sthlm
1877. 8:0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
