Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60° 42’ n. 1. 46° 0’ 20" v. 1. [Djup i meter (vid Julianehaab) |Temp. (Cels.) 0 +9°,3 5 +3°,s 15 0°,o i 1 © -#8 75 -0> 125 -0°,* 225 +0°,6
Midt- i Arsukfjorden, ¡Djup i meter ^ utanför Ivigtut. ¡¡Temp. (Cels.) 0 +r,3 10 +2> 25 + 1> 50 +0°,l 76 0°,o 150 — 0’,4 300 +i,°* 560
69° 51’ n. 1. 51° 37’ v. 1. Djup i meter (Waigattet). ¡¡Temp. (Cels.) 0 +6> 75 —0“,3 165 -0’,8 360 +o0,» 550 -pl°,8 640? +1V
Från ett maximum i ytan sjunker således temperaturen raskt,
men med aftagande hastighet till ett minimum i ett intermediärt djup,
för att sedan med likaledes aftagande hastighet åter stiga mot bottnen
till ett sekundärt maximum. Salthaltens tillväxt med djupet är mer
än tillräcklig för att, trots dessa temperaturvexlingar, åstadkomma en
med djupet oafbrutet växande specifik vigt (vid temperaturen in situ),
såsom t. ex. följande serie visar:
Midt i
Arsukfjor-den, utanför
I vigtu t.
Djup i meter 0 75 150 300 550
Temp. (Cels.) + 7> 03,o 0°,4 + iv
Proc. salt 1,010 3,284 3,322 3,401 3,411
sp.v.;v 1,01800 1,02638 1,02663 1,02718 1,02723
En af dessa fjordar, Arsukfjorden, har blifvit föremål för en
något utförligare undersökning, men en allt för mycket i detalj gående
redogörelse för dessa små, men intressanta bassiner är kanske ej af
ett tillräckligt allmänt intresse för att upptagas i detta korta utdrag.
Hvad nu beträffar uppkomsten af denna ofvan omtalade
temperaturfördelning, så har Mohn 1 för de norska fjordar, der förhållandet
äfven förekommer, lemnat en tillfredsställande förklaring — det
öf-versta maximet är en följd af sommarens värme, minimet af
vinterkölden och det understa maximet en sista återstod af den föregående
sommarens verkningar. Men de grönländska fjordarna stå i många
afseenden under helt andra förhållanden än de norska, och en
omständighet, som ej får glömmas, är inlandsisen. I många fjordar
verkar inlandsisen direkt genom sina isblinkar, i alla genom isbergen,
och dessa verkningar upphöra under ingen del af året. Det är
alldeles påtagligt, att dessa iskolosser, som förekomma i mängd och
kunna ligga ett par hundra meter djupt, böra hafva en stor betydelse
för instängda och trånga fjordbassiner, och det torde omöjligen kunna
nedtränga till bottnen något maximum af så hög temperatur, som det
i Arsukfjorden och Wajgattet funna (jemför nedanstående serier af
Hammer).
*) Peterm. Mitth. Ergänz.-H. 03 s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
