Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu, att en station anlades p& dess omr&de. Omkring 130 km. ofvanför
denna station upptäcktes mynningen af en väldig biflod, kallad Ngala eller
Mangala, hyilken sades komma fr&n en sjö, belägen på ett afstånd af lö
dagsresor från utloppet. Congos likaledes norr ifrån kommande tillflöde
Itimbiri berestes derefter af Hanssens på en längd af omkring 75 km.
* Denna flod, hvafs rätta namn skall vara Bulumbu, är mellan 400 och 800
meter bred och har starkt befolkade stränder. Den 3 juli anlände
expeditionen till Stanley-fallen och fann den der sedan något mer än ett halfår
inrättade stationen i fullkomlig ordning. Dess provisoriske chef, den
engelske maskinisten Bennie, aflöstes nu af löjtnant Wester, hvilken till biträde
erhöll den belgiske ingeniören Amelot. Det är således en af våra
landsmän, som för befälet på associationens längst framskjutna utpost.
Fallsstationen är belägen under sjelfva eqvatom, lika långt från Atlantiska som
från Indiska oceanen. — Kapten Hanssens återförd försiggick utan
anmärkningsvärda händelser; den 6 sistlidne augusti inträffade han j Stanley Pool.
Anteckningar om Bakong08. Af de talrika stammar, som befolka
Congos floddal, äro »Bakongos» en af de mera betydande. De hafva sina
byar på den stora flodens södra strand, der de börja omkring 15 geogr.
mil nedom höjden af Manyanga och sträcka sig upp mot Stanley Pool.
Med* ordet »stam* i denna del af Afrika får man ej tänka sig ett folk,
som likt zuluerna eller ashantierna är förenadt under en enda eller några
få envåldsherskare; en sådan styrelseform existerar ej här.
Congo-stam-mama bestå i allmänhet af små, af hvarandra oberoende byar, som
innehålla omkring 50 till 500 själar. Hvarje sådan by har sin höfding, »m’fomo»
kallad; dessutom finnas en eller flere under-chefer, till antalet vexlande efter
byns storlek. Någon enighet mellan dessa byar, tillhörande samma stam,
finnes i allmänhet ej; tvärt om ligga de ofta i fejd med hvarandra, och
denna splittring har alstrat ett i politiskt afseende svagt och obetydligt folk.
Hvad som emellertid är gemensamt för en stam i denna del af. Afrika
är folkets allmänna utseende, religionsbegrepp, seder och språk.
Hvad Bakongo-negems utseende beträffar, så är hans hudfärg mörkt
svart; den ljusa, chokoladfärgade hy, som karakteriserar infödingarna i det
inre norr om Manyanga, träffar man här endast undantagsvis. Männen äro
i allmänhet af en hög, reslig, ehuru ej särdeles kraftfull gestalt; anletsdragen
äro ofta ganska regelbundna, utan hvarken platt näsa eller tjocka läppar,
såsom man i allmänhet föreställer sig negern i Europa. Qvinnoma äro
små och spensliga, troligen till följd af allt för tidiga äktenskap och det
hårda arbetet, som uteslutande faller på deras lott.
Bakongos, likasom många andra stammar, hafva sitt eget mode för
hårfrisering. Håret ingnides med palmolja och ett svart färgämne, hvilken
blandning kommer det att nedhänga i tjocka, svartglänsande klumpar, och
ofta gifver åt hufvudet ett onaturligt stort utseende. Det är i synnerhet
qvinnorna, som begagna denna hårklädsel; männen deremot raka hufvudsvålen
delvis och qvarlemna håret på vissa ställen i form af trianglar och snirklar,
ofta i sirliga mönster. Kring midjan bäres ett stycke svartfärgad! grästyg,
räckande halfvägs till knäet; armar och ben prydas af messings- och
kopparringar. Halsband af röda eller ljusblå porslinsperlor fullborda toiletten.
Bakongos särskilda stammärke är, att de tvä mellersta framtänderna i
öfver-käken äro utdragna. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
