Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Carte géométrique de la France à 1:86,400), som påbörjades 1733, men
i sin helhet först utkom 1815, är ritad på koppar och omfattar 184
blad. Bergskedjorna likna här icke mera rader af perspektiviskt sedda
mullvadshögar, såsom fallet är på Mercators, Ortelii och Sansons
kartor, utan terrängens form återgifves medelst långa
sammanhängande streck, hvilka löpa från höjdernas kulminerande delar till
dalarnas botten, följande den kortaste och starkaste lutningen, i följd
hvaraf bergpartierna komma att likna ett stormupprördt haf, på
samma gång som floddalarna påminna oss om isblommornas stjelkar på
en frusen fönsterruta. Denna karta är en cylindrisk, qvadratisk
plattkarta med paris-meridianen såsom beröringskrets (den s. k.
Cassinis projektion) och saknar så väl alla höjdsiffror som angifvande
af meridianer och paralleler.
För att ersätta detta kartverk, hvilket ej längre kunde
tillfredsställa de stegrade fordringarna, utfördes 1838—75 Generalstabens
karta (Carte de T Etat-Major à 1:80,000) omfattande 273 blad,
utförda i koppargravyr. Den är uppgjord efter den s. k. orografiska
metoden, d. v. s. terrängens ojemnheter återgifvas genom vertikala
lutningsstreck, hvilka följa den starkaste lutningsvinkeln mot
horisontalplanet eller den riktning, som fritt flytande vatten skulle taga.
Höjdsiffror (cotes) förekomma för alla vigtigare positioner, då
der-emot kurvorna, som användts vid kartans konstruerande, äro
utplånade. För att fullkomligt uppfylla sitt ändamål måste tydligen en karta
sådan som denna ständigt vara underkastad en periodisk revision
på fria faltet, hvilket har gifvit anledning till, att man, i följd af det
mödosamma och tidsödande manéret vid gravering på koppar, måst
tillgripa utvägen att öfverflytta (genom flere olika, särdeles noggranna
processer) det* blad, som skall revideras, på en zinkplåt, å hvilken
derefter till följd af metallens stora mjukhet de behöfliga korrekturen
med lätthet kunna åstadkommas. Endast genom detta tillvägagående
har det varit »Dépôt de la guerre» möjligt att tillgodose publikens
anspråk på en justerad och nyreviderad karta öfver det franska territoriet.
Denna, den s. k. zinkografiska editionen, är i det närmaste fullt
utkommen, men, trots förfaringssättet att genom oxidering härda
zinkplåtarnas yta, äro de på detta sätt tillkomna kartbladen vida
suddigare och otydligare än de aftryck, som tagits af originalkopparplåtarna.
Sättet att medelst lutningsstreck angifva terrängytans olika
former har dock medfört så svåra obehag, att man för tillfallet i
Frankrike är som bäst sysselsatt ined att utgifva en ny karta, som i detta
fall stöder sig på alldeles motsatta principer och der man öfvergifvit
den orografiska metoden för ätt i stället öfvergå till den s. k.
hypso-metriska. Användningen af vertikala streck för att angifva terrängens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
