- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 4 (1884) /
321

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kallas Dilukaj.1 Några bjelkar, utsirade med en dylik bildskrift,
äfvensom teckningar af en del andra, hafva blifvit förda till Europa
af Semper och förvaras nu i Dresdens etnografiska museum. De äro
afbildade i BUderschriften des Ostindischen Archipcls und der
Stid-see, herausgegeben von Dr. A. B. Meyer, Dresden 1883, Taf. 2—5,
men angående deras betydelse finnas inga uppgifter offentliggjorda.
Semper berättar, att infödingarna sjelfva endast kunna tolka en del
af bilderna, men att de, då nya hus uppföras, med stor pietet kopiera
de gamla figurerna, hvilka de anse såsom ett heligt arf af sina fäder.
Om några af de sagor, som försinligas genom de nämnda bilderna,
skall framdeles talas i sammanhang med frågan om Palau-folkets
religion.

Privathusen, hvilka, enligt hvad förut är nämdt, kallas blaj, äro i
allt väsentligt lika de nu beskrifna gemensamma husen eller bajerna;
de äro endast mindre och till alla delar lättare uppförda. Golfvet är
sålunda af glest liggande bambuspjelor och väggarna af en flätning
af bamburör och arekablad. Äfven en. del af dessa hus pläga vara.
sirade pied bildverk.

Det material, hvaraf husen förfärdigas, är ett slags rödt
eben-holz, som på öarna kallas dovt. Det är förvånansvärdt, huru
infödingarna med sina ofullkomliga verktyg, som före europeernas
ankomst blott bestodo af ett slags yxor med egg af musselskal, förmått
falla och bearbeta det hårda trädet. Husbyggnaden är också en
konst, som endast är känd för några få mästare, de s. k. takelbajs.

Husen äro alltid uppförda på platformer af huggna korallblock,
och från dem leda till hamnplatserna upphöjda stenlagda vägar,
hvilka det åligger qvinnorna att hålla rena från ogräs. 1 vissa byar
äro dessa vägar omgifna af särskildt planterade prydnadsväxter. Vid
hvaije by tjenar en i hafvet utskjutande dam, byggd af korallblock
och ofta af betydlig längd, tid landningsplats under ebbtiden.

Naturligt är, att invånarna för kommunikation sins emellan äro*
väsentligen hänvisade till hafvet, och att till följd deraf
fartygsbyg-gandet för dem skall vara af största betydelse. Deras kanoter (arnlaj)
äro af tre slag och utgöra äfven verk af de nämnda mästarna eller
takelbajs; de öfriga männen förstå endast att på dem företaga enklare
reparationsarbeten. Det största slaget är krigskanoten, kabekel, en 1

1 Enligt Miklucho Maklai, som äfven berättar en tradition om denna bilds
betydelse. Kubary kallar qvinnoiiguren Met ek, hvilket namn åter enligt Semper
betecknar ett af de sju bildfylda fält, hvari hvarje gafvel är indelad. Om
betydelsen af bilderna i Melek-fältet anför äfven Semper (s. 335) en saga, som dock
hvarken har något gemensamt med den af Miklucho Maklai upptecknade, ej
heller gerna kan hänföra sig till den nyssnämnda qvinnofiguren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1884/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free