Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergå Ural.* Jag tror, att ångbåtar om 120 hästkrafter skulle kimna gå
från mynningen ända till Ussa, en biflod till Petschora, som är nästan lika
betydlig som sjelfva hufvudfloden. Navigationen från Ussas inflöde till
Ora-nez erbjuder icke heller någon svårighet, men kräfver fartyg af mindre
storlek. För närvarande finnas tre ångbåtar på Petschora. De gå från
Jakscha, en plats belägen 600 yerst ofvanom Oranez, till flodens mynning och
tillhöra köpmän i Tscherdyn (Kama).
Den 27 sept. (nya stilen) reste jag från Oranez öfver Ural till Schekuria, en
liten by med en rysk kyrka vid floden af samma namn, o verst från
dess utlopp i Sygva, en biflod till Sosva, som åter är ett tillflöde till Ob.
Enär en. liten ångbåt redan har under denna sommar transporterat mina
varor från Tobolsk till detta ställe (Schekurias mynning), och då en
ångbåt, tillhörig herr Poklewsky, för flere år sedan har besökt samma plats,
anser jag det ej nödigt att lemna några detaljer beträffande routen Sosva
—Sygva; jag tillägger endast, att de båda floderna icke erbjuda några
svårigheter vare sig för upp- eller nedfård. Hvad’äter beträffar passagen öfver
Ural, så är den känd redan under ett par hundra år och länge begagnad
af svrjänerna för transport af deras varor från Ob till Petschora under
Vintern. Den 9 okt. anlände jag med renskjuts till Schekuria, hvarifrån
jag fortsatte min resa på en liten båt utefter Sygva och Sosva till Beresow,
dit jag anlände d. 13 okt. Efter att hafva bytt om båt i Beresow, afreste
jag derifrån redan samma dag och anlände till Tobolsk d. 30 okt.
Jag hoppas, att förhållandena på denna väg äro nog gynsamma för att
man der skall kunna anordna en regulier trafik under sommaren för
europeiska varor till Sibirien och för sibiriska till Europa. Såsom synes, är allt
hvad som för närvarande saknas endast en sommarväg öfver Ural.
Afstån-det mellan de punkter, der floderna äro segelbara, uppgår emellertid ej till
mer än 170 verst, och trakten erbjuder inga svårigheter för en
väganlägg-ning. Vägen går under sommaren från Oranez till Sablja-berget (ett
ut-spräng af Ural) på omkring 40 verst öfver en slätt uppfyld af träsk. Derpå
bestiger man berget, och sedan man nått floden Patek (en biflod till Schugor),
följer man denna ända till dess utflöde ur en liten sjö. Här öfverskrider
man sjelfva Ural, hvars vestra sluttning är svag och kort (en half verst), och
börjar derefter nedstigandet på andra sidan, ständigt följande den nämnda
floden Schekurias lopp. Man öfvergår derifrån till densammas biflod Polja
och anländer genom att följa denna helt nära byn Schekuria. Jag begick
det misstaget, att jag lemnade Polja på ett afstånd af 15 verst från nämnda
by och slog in på vintervägen, som leder dit. Denna väg för nämligen
genom idel träsk. Först efteråt fick jag veta, att det existerar en annan väg,
begagnad af ostjakerna, utefter floden Polja till det ställe, der den utmynnar
i Schekuria, helt nära den lika benämnda byn.
Stränderna af de floder, hvilka bilda den nu beskrifna vattenvägen,
äro bebodda, på Petschora-sidan af svrjäner, hvilka redan äro temligen
civiliserade och hafva bostäder af samma slag som ryssarnas; på
Sygva-Sosva-sidan af ostjaker.
Jag finner alltså, att sjövägen öfver Petschora erbjuder allt hvad man
kan begära för upprättandet af en regelbunden förbindelse emellan Europa
och Sibirien.»•>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
