Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trakterna under slutet af vintern sett praktfulla haloer, funnit spär till någon
halo eller solgårdslik fördelning af det ljusfenomen, hvarom här är fråga.
En tredje förklaring är den, att fenomenet framkallas af elektricitet i
luften. I sådant fall skulle det vara beslägtadt med norrskenet och
sjelflysande, ej reflekteradt ljus, hvilket ej är förenligt dermed, att det
vid undersökning med polaroskopet visar sig starkt polariseradt, öfverallt
utom, såsom förut är nämdt, på ett litet område just der solen gått ned
eller kommer att gå upp.
Nästan alla forskare äro derför nu ense orft att förklara fenomenet
genom tillvaron af fina stoftpartiklar i den högsta atmosferen. Huru detta
stoft kommit dit kan man åter förklara på två sätt. Dels har man
nämligen antagit, att det härrör från de ofantliga mängder vulkanisk aska,
som utkastades vid utbrotten i Sunda-sundet. Härigenom skulle man få en
enkel förklaring derpå, att i början af september solen och månen i Indien
och Japan synts färgade. Härför talar ock den omständigheten, att stoft,
som nedfallit under den tid det röda skenet visat sig, vid en mikroskopisk
undersökning, som dock icke torde hafva varit fullt afgörande, visat sig
inne-håjla sådana ämnen, som pläga ingå i vulkanisk aska. Mot denna teori
talar deremot, att fenomenet visade sig i sin fulla utveckling först i slutet
af november, då deremot utbrotten skedde i augusti. Det är föga sannolikt,
att stoftet under hela tre till fyra månader kunnat hålla sig sväfvande i så
högt belägna lager af atmosferen, att luftens motstånd mot en fallande kropp
derstädes är i det närmaste lika med 0. En kanonkula och ett stoftkorn
böra der falla ungefär med samma hastighet mot jordytan. För att komma
förbi detta inkast har man, såsom vid så många andra tillfällen, då kända
krafter éj räckt till att förklara ett fenomen, tagit elektriciteten till hjelp.
Tal. hade härom frågat professor Edlund, vår utmärkte kännare af de
elektriska krafternas verkningar, särskildt i ytterst förtunnade gaser. Han hade
förklarat, att han icke kände någon egenskap hos elektriciteten, som kunde
medföra en sådan verkan. I så fall återstår intet annat än att antaga, det
stoftet härrör från .ett kosmiskt dammoln. Derför tala också många
omständigheter. Då fenomenet först syntes, eller i slutet af november, passerar
jordklotet banan för Bielas komet, hvars omloppstid är endast 6 s/4 år.
Under den tid denna komet blifvit observerad, har den undergått betydliga
förändringar: den har minskats i storlek, sönderdelats i flere delar och i
allmänhet varit stadd i upplösning, antagligen så att dess massa, från att
hafva varit koncentrerad, blifvit spridd i hela kometbanan. Det har af
Sciaparelli och andra blifvit visadt, att när jordklotet passerar en kometbana,
så inträffa vanligen stjemfall i större antal än vanligt. Bielas komet är
sålunda orsaken till stjernfallsregnet i slutet af november. Det röda skenet
tyckes deremot icke varit förbundet med njtgon ökning i stjemfallens antal,
en antydan derom, att det stoftmoln, som orsakat detsamma, varit af olika
slag mot de från kometer härrörande stoftsvärmar, som förorsaka
stjern-fallsregnen. •
Att ett kosmiskt dammoln af ett eller annat slag varit orsaken till
fenomenet synes vidare framgå af de undersökningar, som hittills anstalts
öfver det under de senaste veckorna med snö nedfallna stoftet. Till en
början gjordes en dylik undersökning på tal:s föranstaltande i Glommendalen,
der ett sådant stoft under hösten nedfallit. Utbytet blef dock ringa, dels
till följd dcraf, att snön icke innehöll någon större qvanlitet stoft, dels emc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
