- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
33

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gula utan sådana, och stundom fez med en tunn, brokig duk lindad
deromkring. Nubierna, som äro ifriga muhammedaner, hafva förlorat
hvarje spår af sjelfständighet och äro kedivens direkta, undersåtar i
lika egentlig mening som fellaherna i Egypten. Ett egendomligt drag
är. att största delen af den manliga befolkninger^ i mycket unga år
utvandrar till öfre och nedre Egyptens stora städer, företrädesvis
Kairo, der de för sin ärlighet och redbarhet äro ansedda som de
bästa tjenare. Efter 20 till 25 års arbete återvända*de till
hembygden, der de för sina sparpenningar köpa en liten jordlott, några
slaf-var till dess brukande, gifta sig och tillbringa sin återstående lefnad
i sysslolös och sorgfri förnöjsamhet. I följd häraf tala de flesta
nu-bier (men icke qvinnoma) utom sitt modersmål äfven arabiska, och
rätt ofta kunna de till och med läsa och skrifva detta språk. Med
dessa Nildalens nubier är 2. Nuba-folket i Där-Nuba i Kördofän
språkligt nära beslägtadt, ehuru vi ännu känna dess mål blott af
allehanda ordsamlingar. De äro hedningar och ha, oaktadt tappert
försvar mot slafhandlarnes röfvartåg, lemnat en så stor kontingent
af slafvar, att i flere trakter ordet nuba är liktydigt med slaf. Till
de nubiska folken räknas vidare 3. de nomadiska
Köndjara-stam-raama i Där-Fur, 4. de talrika och fordom mäktiga Fundj i södra
Senna’ár, flitiga jordbrukare (sorghum, mais, lök, peppar, tobak) och
skickliga smeder både i guld och jern, samt slutligen 5. Njamnjam,
ett som menniskoätare fruktadt folk, som vid egyptiska rikets syd*
vestra gräns innehar ett ytterst vattenrikt och tätt befolkadt område,
af Junker uppskattadt till omkring 48,000 tyska qvmil.1 Men som
alla de under 3, 4 och 5 uppförda folkens språk äro ytterst
obetydligt kända, är deras uteslutande på språklig grund gjorda
sammanförande med nubierna till en enda nubagrupp tills vidare blott en
lös hypotes.

Innan jag öfvergår till den 4:de gruppen eller negerfolken, hvilka
inom det egyptiska riket i allmänhet upptaga området mellan
eqva-torn och 10a n. br., måste jag här omnämna flere ytterst talrika och

1 Deras eget inhemska namn är Sände (Bäntu: å-sände, »Sande-män»), och
med menniskoätningen förhåller det sig, enligt de svar jag fick af en vid pass
16-årig njamnjam-slafvinna i Chartúm, rätteligen så, att de blott äta redan döda
kroppar, men aldrig slagta hvarken menniskor eller djur till föda, hvilket senare
hon fann vara en afskyvärd grymhet hos det nya folk, som nu omgaf henne.
De förtära således icke blott liken efter i striden fallna fiender eller vänner,
ntan äfven döda medlemmar af sin egen slägt. Benämningen njamnjam, af
dinka-ordet njarn, >äta», torde nog syfta på denna sed, men betyder egentligen blott
»stora tare».

Ymer 1885.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free