- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
106

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stäldes obymtelsky-häslar, och med en simpel telega anträdde vi resan
dit. Vid framkomsten funno vi ej direktorn, men hans ställföreträdare,
en engelsman, tycktes vara glad att få någon att prata med; hans
umgänge på orten var nämligen ej vidlyftigt, ty så godt som hela
befolkningen, uppgående till 2,500 personer, bestod af förbrytare eller
deras familjer. De båda tjenarne i hans hus, en man och en q vinna,
voro bägge dömda för förgiftning. Under förlidet år hade i byn
blif-vit mördade 3 qvinnor, 2 barn och 1 man. Då man tager i
betraktande, att verket skall drifvas med detta sammanrafsade sällskap af
banditer och skälmar, är det ej att förundra sig öfver, om arbetet
icke kan ställas i bredd med det sämsta man ser i Europa.

En af de största svårigheterna vid tillgodogörandet af Sibiriens
naturliga tillgångar, eller i allmänhet för drifvandet af någon industri
derstädes, är utan tvifvel bristen på dugliga arbetare. En industriel
anläggning må visa i sin kalkyl aldrig sä lysande resultat, så gå alla
beräkningar till grunden, om man icke får arbetare med något så
när kunnighet i yrket. Här t. ex. hafva vi en den yppersta jernmalm,
stenkol nästan i. dagen, ofantliga, ännu orörda skogar, allt inom
korta distanser från hvarandra, vattenkommunikation till Irkutsk, der
ingen konkurrens finnes, och de vanliga jernsorterna betalas med 4
rubel pudet, samt det simplaste smide med 9 och 10 rubel pudet.
Hvem vore ej frestad att gå i den affären; och likväl huru utfaller
•saken i verkligheten? För omkring 30 år sedan uppbyggdes verket
af ryska regeringen och erhöll namnet Nikolajevskij zavod. Hvad
det kostat kronan, vet man ej, men billigt torde det ej hafva varit.
Det öfverläts då till herr Trapéznikov i Irkutsk, hvilken dessutom
erhöll till evärdelig besittning omkring 500 qvadratverst skog, för att
drifva bruket med. Sedan den nye egaren tillsatt flere hundra tusen
rubel, öfvergick verket till herr Butin, som nu är under
administration. Dervid bör dock märkas, att denne man har andra ofantligt
vidlyftiga affärer (guldvaskerier, bränneri m. m.), hvilka måhända
kunnat förorsaka hans obestånd. A andra sidan skulle man tycka, att
guld och bränvin borde vara kuranta artiklar. Vid verkstaden har man
byggt några ångbåtar; för resten göres der allt hvad man kan tänka sig.

Några verst nedanom Bratskoj Ostrog ligger Angaras första fors
eller povog, benämnd Pochmelnyj. Under det sista handen lades vid
lodjans iordningsställande, afreste vi i en mindre båt för att taga en
allmän öfverblick och möjligen begynna med undersökningarna. Man
varnade oss att ej gå för nära forsen, eljes skulle strömmen draga
oss ned i densamma, och med de klumpiga båtar, vi hade till Vårt
förfogande, var en sådan varning måhända icke ur vägen. Snart
hade vi nått forsen och landade vid ena stranden för att närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free