Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Diarbekir, som vi nyligen lemnade, går en linie till Bagdad,
under vägen förenande sig med de båda nyssnämnda persiskt-turkiska
liniema och från Bagdad fortsättande till Fava, vid mynningen #f
Eufrat, der en hafskabel tillstöter.
Sådant är det sydvest-asiatiska telegrafnätet, och detta skulle
vara helt och hållet afsöndradt från det indiska, så vida icke
telegraf-förbindelser till sjös här funnes.
Det indiska nätet åter har sin plats förnämligast uti Främre eller
Hitre Indien, mellan Arabiska hafvet, Bengaliska viken och
Himalaya-berget; både i Hindostan och Dekan finnes nämligen ett storartadt och
mångfördeladt nät. Detta sträcker sig emellertid äfven utanför Främre
Indiens gränser, så väl mot vester som mot öster. 1 vester går en
linie från Kurratschi öfver Gwadur till Jask i Mekran, och i
nordvest utlöpa linier till Beludschistan och Afghanistan med slutpunkter
i Kelat, Kandahar och Kabul. Sin nordostligaste punkt har
det hindostanska nätet i Dibrugar i Assam, men det förknippas
också med Bortre Indien förmedelst en linie, utgående från Kalkutta
samt öfver Chittagong och Akyab förande till Rangun i Pegu. Från
sistnämnda ort leder en sträckning först till Schwegijen, der den
delar sig på det sätt, att en linie går mot norr och slutar i
Mandalay i Birma, hvilket land indrogs i verldsnätet 18.75, den andra åter
öfver Moulmein, Tavoy, Bangkok och Penompenj framtränger till
Saigon, hvarigenom äfven Siarn, Kambodja och Kochinkina till lands
och sjös sedan 1883 och 1884 ega fördelen af internationell
telegrafkorrespondens* på samma gång som ett mindre nät utbreder sig öfver
de två sistnämnda länderna, och ett par sidoarmar utgå från
hufvud-ledningen i Siarn. Dessa senare uppgå till mer än 100 km. och
huf-vudlinien, mellan gränsorterna Kao Deng och Compong Phra, är
omkring 650 km. — Ett ^mindre nät finnes på Ceylon, medelst kabel
förenadt med Dekan.
Detta är i korthet det södra och sydost-asiatiska nätet, och äfven
om detta gäller, att det i saknad af hafskablar skulle stå fullständigt
isoleradt.
1 likhet med Ceylon hafva också Philippinerna, nämligen Luzon
eller Manila, en särskild telegrafutveckling. Äfvenså Sumatra och
Java, hvilka båda öar dessutom förbindas genom en
undervattens-ledning: Anjer—Telok Betong med en längd af 55 sm. — Japan har
ett ganska stort och utveckladt nät — i följd af landets beskaffenhet
upprättadt med stor svårighet — spridt öfver de särskilda öarna och
sammanhållet af kablar. * Äldsta japanska linien, som dock blott
uppgick till 760 meter, anlades 1869 och befann sig i Yokohama.
Äfven på ön Sachalin finnes en mindre telegrafledning, förbunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
