- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
260

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligegyldige eller helt opdigtede Rejser op om det nordlige Norge,
affærdiger han sine russiske Forgængere . . . paa et Par uheldig
affat-tede Blade» — så kan jag, då jag naturligtvis ej har någon
anledning att påbörda herr Lauridsen en afsigtlig osanning, ej förklara
detta på annat sätt, än att hr Lauridsen kommit helt och hållet att
förbigå 13:de kapitlet af »Vegas färd», der mina ryska föregångares
färder finnas afhandlade i en omfattning, som knappast kommit
dem i några utom Ryssland tryckta skrifter till del, hvad färderna
längs ishafvet beträffar — hr Lauridsens eget arbete »om de
russiske Opdagelsesrejser fra 1725—43»! ej ens undantaget.

»Vega-fardens» historiska del upptager följande pagina i
den*sven-ska upplagan:

De första Nordostfärderna Othere—Ghancelor I s. 44—65.

Nordostfärdernas historia från 1556—1878 I: 205 —303.

Utvecklingen af vår kunskap om Asiens nordkust II: 151—218.

Således (redogörelsen för upptäckten af Beringön ej inberäknad)
inalles 180 sidor; deraf de ryska expeditionerna, särskildt den stora
nordiska expeditionen, tagit ej »et par Blade», utan en hufvuddel i
anspråk. Brist på utförlighet vid framhållande af mina föregångares
arbeten kan derför ej förebrås mig, och om herr Lauridsen för
säkerhetens skull med ledning af det i boken förekommande registret vill
taga reda på hvad jag sagt om Bering, så skall han nödgas medgifva,
att jag till fullo framhållit hans och den stora nordiska expeditionens
förtjenster. Hur »heldigt eller uheldigt» mitt författarskap varit, är ej
min sak att bedöma, men kärlek till mitt ämne har jag haft och
önskan att finna sanningen.

I sitt sakrika, men föga omfångsrika (jag säger detta som beröm
arbete, egnar herr Lauridsen nära 2 sidor ät att bevisa det
klandervärda deri, att jag om Tscheljuskin sagt, »att man ända till senaste
tid betviflat uppgiften, att han verkligen nått Asiens nordligaste udde».
Men detta matte då väl vara fullt berättigadt. Om man 1742
fullbordat ett af geografiens stordåd, utan att derför under sin lefnad fa
något erkännande, och om man ännu ett århundrade derefter af de
första auktoriteter i sitt eget fädernesland hålles för bedragare, sa
måtte jag väl 1880 med rätta kunna fälla ofvanstående yttrande, trots
det att ett par stora geografiska auktoriteter tagit tillbaka sina ankla-

afseendc å der radande djurlif, innan de större djuren blifvit bortskräinda af
en fur skoningslös fångst ? La Martinieres till stor del diktade resa har åter betr
delse genom det orimligt stora inflytande den haft på allmänhetens uppfattning
af arktiska förhållanden, hvarom man får en föreställning derigenom, att denna
Miinchhauseniad blifvit tryckt i 4 upplagor på franska, 6 på tyska, 2 på engel
ska, 2 på holländska, 1 på latin och 1 pa italienska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free