Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelser. Månne det dessutom verkligen är fallet att Sokoloffs och v.
Baers senare uppsatser — förutsatt att Vegaresan ej egt rum — skulle
hafva uteslutit möjligheten af ett återupptagande af den gamla
anklagelsen? Föga bekant med geografiens och särskildt den sibiriska
geografiens historia är den, som vågar påstå något sådant1.
Jag kunde sluta här, men den betydelse som hr Lauridsens insats
i Bering-litteraturen gör anspråk på, nödgar mig till några utom det
egentliga ämnet för denna uppsats liggande anmärkningar.
I noten sid. 12 säger hr L. »Her og i det følgende menes altid
gammel Stil, 12 Dage efter vor Tidsregning». Skilnaden emellan
gammal och ny stil i förra århundradet är ej 12 utan 11 dagar.
Önsk-ligt vore att man vid angifvande af data ur ryska eller äldre
vesteuro-peiska reseberättelser, i synnerhet från de nordligare trakterna, till
undvikande af missförstånd ville, såsom i »Vega-färden» egt rum, ange
båda stilarna t. ex. d. 2%0 Jan. 1537, d. 12/i Juli 1687, d. 23/i2 Dec.
1724, d. 13/i Aug. 1835. Elfva eller tolf dagar tidigare eller senare
spelar en mycket väsentlig rol vid seglats i polarhafven. Detta år
(1885) t. ex. var Karahafvets sydvestra del stängdt af drifis den 10
augusti, men öppet ända till Jenissej d. 22.
Det i Vegafärden, del. I ta.il. 5, lemnade facsimile af Pontani 1611
publicerade reproduktion af Barents’ karta af T598 är af
utomordentligt intresse såsom en originalkälla till dennes 3:dje resa, men det
har deremot, i motsats till hvad hr Lauridsen (sid. 14) tyckes antaga,
intet originelt i afseende å teckningen af Asiens nordkust och Asiens
och Amerikas inbördes läge. 1 det hänseende är Baréntskortet endast
en reproduktion af äldre kartor, som i afseende å teckningen af
Asiens nordkust grunda sig på prae-columbiska förmodanden, hvilka
ytterst hvila på hvad Plinius d. ä. i Historia Naturalis L. VI, cap. 13
och 17 säger om den af honom kända verldens begränsning mot norr,
och hvad namn på länder och folkslag beträffar delvis på Marco Polo.
Att den karta, som ledsagar första upplagan af Witsens »Noord
en Oost Tartarye» skulle vara tecknad af Mercator kan ej vara riktigt,
åtminstone om med Mercator menas den store geografen Gerard
Mercator. Denne dog nämligen 47 år innan Witsen föddes (1641). Men
väl reproducerar Witsen i uppl. af 1705 (uppl. af 1692 har jag ej varit
i tillfälle att se) s. 966 en mängd gamla kartor, deribland »Asia ex magna
orbis terrae descriptione Gerardi Mercatoris desumpta, studio et
industria G. M. iunioris edita A:o MDLXXXVII*. Denna reproduktion har
naturligtvis intet att skaffa med Witsens berömda, år 1687 publice-
1 Innan Vega-expeditionen lemnade Sverige, erhöll jag af någon okänd
väl-Önskare till vår färd ett varningsbref att ej sätta lit till den i brefskrifvarens
tanke diktade Tscheljuskinska upptäcklshistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
