Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjunkna Atlantis, utan Atlantis sjelf, samt att Plato haft orätt, då han
hade påstått detta land vara uppslukadt af hafvet;,ja de ville till
och med benämna den nyfunna veridsdelen Platos ö.
Då emellertid ej allting i Amerika, om ens något, befans öfver- .
ensstämmande eller kunde bringas i samklang med Platos beskrifning,
så blef åter fältet öppet för konjekturer af de mångfaldigaste slag.
Det stod fritt för hvar och en att efter sin smak och sitt tycke
utvälja något af de under upptäcktsfärderna funna länderna och att på
förhållandena derstädes, så godt sig göra lät, inpassa de kända
dragen af beskrifningen öfver Atlantis. Man drog dervid till öch med
icke i betänkande att med denna sagoö söka identifiera gamla kända
länder. Såsom en för oss ej alldeles ointressant omständighet må
omnämnas, att en svensk, Eurenius, utgifvit en skrift, tryckt i
Streng-näs 1754, deri han försöker göra troligt, att Atlantis legat i Palestina.
Sedermera, för att bemöta den lärde och berömde Olaus Rudbeck,
hvilken önskade Atlantis forlagdt till Sverige och trodde, att
Atlan-ternas hufvudstad med det åt Poseidon helgade templet legat i
närheten af Upsala, påstod sig Eurenius kunna förklara hela den
hedniska mytologien med tillhjelp af de heliga böckerna och israeliter-
nas historia.
I Frankrike hafva många försök att vinna klarhet i
Atlantissagans betydelse blifvit gjorda. BufTon synes stått den åsigten nära,
att Irland, Azorerna och Amerika utgjorde resterna af det fordom så
stora Atlantis. Stödd på BufTons lära om en glödhet jordkärna,
förläde Baillv, som skrifvit ett vigtigt och berömdt arbete i
astronomiens historia, Atlantis till Spetsbergen, troende klimatet ännu vid
tidpunkten för den stora förstörelsen hafva varit det mest gynsamma
och behagliga. Den omständighet, att klimatet på Spetsbergen under
föregående geologiska perioder bevisligen varit mildt och jemförligt
med det under tropikerna nu herskande, lärer väl ej nu förmå någon
att ansluta sig till Bailly’s fantastiska och kritiklösa mening. Ännu
i detta århundrade fann sig A. von Humboldt föranlåten att
tillbakavisa en då uttalad åsigt, enligt hvilken den kungliga borgen på
Atlantis blifvit återfunnen i aztekernas gamla stad Tenochtitlan.
De anförda exemplen visa till fyllest, i hvilka olika riktningar
fantasien hade spelrum, då man företog sig att söka den reela
grunden till Atlantis-sagan. Dessa bemödanden kunna ej mer hafva
något väsentligt intresse för oss, och detta så mycket mindre, då de
ej ens ledt till det negativa resultat, att hela sagan är blott och bart
en dikt. Att så är fallet, antages visserligen nu af många, -men
andra, deribland A. v. Humboldt, hålla före, att möjligen dock någon
verkligen timad tilldragelse gifvit upphofvet åt traditionen. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
