Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En segling i Las Perlas-arkipelagen, af Carl Bovallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kämpa mot Stilla hafvets uppretade vågor. Snart lade sig vindens
häftighet åter, men dyningen var qvar och hindrade oss att taga
hamn vid Morro, en liten samling holmar utanför vestsidan af El
Rey. Vi höllo derefter kurs på Punta Gallinazo på midten af ön, för
att få hamn der eller i mynningen af Rio Peres, men förgäfves —
bränningen var för svår. Vi styrde nu söder ut så nära kusten som
möjligt och passerade derunder en lång låg strand, rik på
kokospalmer, men för öfrigt beväxt blott med ungskog; der bakom höjde sig
det inre landet med vackra skogklädda bergstoppar, bildande en kedja
genom ön. Förgäfves försökte vi komma in i Rio Palenque och, efter
kringseglandet af en af hafvet illa medfaren klippudde, i Rio Sucio.
Denna kuststräcka af El Rey är ej på långt när så målerisk och
storartad som ostkusten af San José, och i synnerhet saknar man
storskogen. Den har försvunnit till följd af det barbariska sättét att
svedja, som användes i alla dessa tropiska trakter, las trochas, och
som ofta urartar till förhärjande skogseldar.
Den höga dyningen försvårade betydligt passerandet af Punta
Cocos, sydligaste spetsen af ön och af hela arkipelagen. Udden,
svart och söndersplittrad, bär tydliga spår af sin långa kamp mot
hafvet. Bränningens svall tornade mer. än 20 meter upp mot klippan,
och sjöarna voro der så höga, att vi,’då vi voro nere i vågdalen, ej
kunde se den 35—40 meter höga strahden, ehuru vi voro mycket
nära land. På inre sidan af udden funno vi en god hamn i
Tycho-bay. Derifrån fortsatte vi sedermera mot öster för att kringsegla
San Miguel förbi Galera mellan San Elmo och San Elmenito. San
Elmo påminner om Pacheca och är liksom den ett fogelberg.
Sydöstra hörnet af El Rey är vackert och består af fristående, 40—50
meter höga strandklippor och mellan dessa vackra playor och leende
dalar. Något längre in i landet resa sig ståtliga, tätt bevuxna, koniska ’
berg af en rätt betydlig höjd. Mera norr ut blifva kustbergen högre,
dalarna smalare och de inre bergen antaga väldigare dimensioner
och rycka hvarandra närmare. Då vi passerat Punta Gorda, öppnade
sig för oss utsigten öfver den i början breda, sedan trånga kanal,
som skiljer öama Puercos och Canas från El Rey. Puercos är en
bergig och skogbevuxen mindre ö, hvars vestra sida visar en
kakao-bevuxen playa med några hyddor. Denna ö är något mer än en km.
lång och 0.» km. bred. Canas är en större ö, ungefar så stor som
Bayoneta och, i motsats till denna, temligen rikt befolkad, i
synnerhet på vestra kusten. Den är ganska högländt med rik och
omvex-lande vegetation; stränderna inåt kanalen äro särdeles vackra, vikrika
och kuperade. Vid norra ändan af ön utspringer en liten halfö, som
bildar en liten tjusande vik med den yppigaste grönska ända ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
